| Publicerad 1904 | Lämna synpunkter |
CENTO sän4tω l. -o l. -å, n. l. r. (m. G. Dalin (1871); n. Thorild 3: 204 (1792)); best. -t l. -n; pl. centon l. centoner säntω4ner l. sen-, l. -tå4-.
(föga br.) poem som väsentligen är sammansatt af ord o. verser ur andra skaldestycken; stundom [jfr motsv. anv. i fr.]: poem som är sammansatt af ordspråk o. sentenser hvilka radats upp efter hvarandra. En liten svår, men snillrik genre, som heter Cento, eller på Svenska Lappverk, och som består deruti, att af idel halfva och hela verser utur den ståtligaste Poet, som sjunger om Gudar och Hjeltar, göra ett fullkomligt poem för att .. låfsjunga en Tossa. Thorild 3: 203 (1792). (Valerii) större stycken tyckas äga som helt ej det värde, som de äga i detaljerna, eller rättare, de bestå af blott poetiska centoner. C. A. Agardh i Tegnérs ppr 33 (1809). Virgilianska Centoner (Centones Virgiliani). Conv.-lex. 5: 312 (1831). NF (1878).
Spalt C 57 band 5, 1904