Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CHAMOTT ʃamot4, r.; best. -en.
Ordformer
(ofta skrifvet chamotte)
Etymologi
[jfr t. cha(r)motte, scha(r)mott(e), eng. chamotte. Ordet är tidigast uppvisadt i Tyskland, under formen skarmotti, pl., krossade skärfvor af lergods. Man har sökt att sammanställa detta med ä. it. scarmo, adj., mager, o. scarmare, magra; ordet skulle urspr. hafva betecknat ett material, som man begagnat för att göra till bränning af lerkärl osv. använd lera mindre fet. Se Wagner Handbuch d. chem. Technologie 790 (1889)]
i sht tekn. bränd (o. pulveriserad) eldfast lera som (i blandning med obränd lera) användes för tillverkning af eldfast tegel, deglar, retorter osv. (som skola uthärda stark hetta). Liedbeck Kem. tekn. 255 (1863). Tekn. tidn. 1871, s. 298. Chamotten gifver .. teglet större härdighet mot temperaturvexlingar. Ekenberg (o. Landin) 237 (1889). Stockholm 2: 359 (1897).
Ssgr: CHAMOTT-BRÄNNING03~20. tillverkning af chamott gm bränning af lera. Tekn. tidskr. 1895, A. K. s. 2. —
-DEGEL~20. Cleve Handlex. 83 (1883). —
-FABRIK~02. fabrik för tillverkning af chamottvaror; jfr -VERK. GHT 1895, nr 232 A, s. 3. —
-KROSS~2. = följ. PT 1904, nr 41 A, s. 4. —
-KVARN~2. inrättning för pulverisering af chamott; jfr föreg. Tekn. tidskr. 1878, s. 229. —
-LERA~20. = CHAMOTT. FFS 1872, nr 5, s. 45. —
-MJÖL~2. om pulveriserad chamott. Rothstein Byggn. 150 (1856, 1875). —
-PLATTA~20, sbst. —
-STEN~2. jfr följ. Liedbeck Kem. tekn. 254 (1863). 2 Uppf. b. 3: 282 (1897). —
-TEGEL~20. tegel i hvilket chamott inblandats (för att göra detsamma eldfast). Tekn. tidn. 1871, s. 260. Ekenberg (o. Landin) 237 (1889). —
-VARA~20. i sht i pl. Eldfasta lerfabrikat och andra chamottevaror, däribland särskildt gasverksretorter och formtegel för gasverk. PT 1903, nr 141 A, s. 3. —
-VERK~2. jfr -FABRIK. SDS 1904, nr 67 A, s. 2.

 

Spalt C 101 band 5, 1904

Webbansvarig