| Publicerad 1904 | Lämna synpunkter |
CHEVALERESK ʃev1aleräs4k l. ʃe1v-, l. 01— (sche – – rä´ssk Dalin), adj.; adv. -T.
ridderlig; kavaljersmässig; äfv.: som tillhör l. är utmärkande för (osv.) riddartiden l. ridderskapet. En viss chevaleresk anda synes .. varit rådande hos .. våra krigiska förfäder (dvs. vikingarna). Gyllengranat Sv:s sjökr. 1: 4 (1840). Att Göran .. chevallereskt nedböjde sitt ena knä för sin far. Almqvist Tre fruar 2: 163 (1842). Den chevalereska poesien och sagan. Geijer I. 1: 207 (1845). Sturzen-Becker S. arb. 1: 162 (1861). Levertin Diktare 43 (1898). — jfr OCHEVALERESK.
Anm. Efter mönstret af ordpar sådana som BARBARISK o. BARBARISM m. fl. har till detta adj. bildats ett sbst. chevaleresm, chevaleresk handling o. d. I dag sände han mig blommor, och jag fruktar att han, i morgon, .. gör mig en present af ett guldur .. Hvarifrån han tar medel till dessa chevaleresmer är mig en fullkomlig gåta. Tavaststjerna Hem. 71 (1895); jfr R. G:son Berg i Finsk tidskr. 1899, 2: 197.
Spalt C 130 band 5, 1904