| Publicerad 1904 | Lämna synpunkter |
CIS- cis1-, äfv. cis-, prefix.
(i sht hist.) i ssgr: på denna sidan (belägen); motsatt TRANS-.
Anm. Ssgrna med cis- äro bl. undantagsvis bildade i sv. (CISBALTISK); de flesta äro lat. lånord (CISALPIN(SK), CISPADANSK), eller hafva de lånats från andra språk, i hvilka de på skilda tider hafva bildats efter mönster af de lat. orden. På grund häraf betyder CIS- ofta ”på denna sidan belägen” icke från sv. synpunkt, utan från det landets där ssgn i fråga uppkommit.
-ALPINSK104. (-alpinisk Pfeiffer (1837), Dalin Fr. o. sv. lex. (1842, under cisalpin)) [jfr t. cisalpinisch, eng. cisalpine, fr. cisalpin, lat. cisalpinus] som är belägen (osv.) på denna (i allm. den italienska) sidan om Alperna. Italien (är) i de cisalpinska (dvs. norr om Alperna boende) nationernas ögon Europas sköna trädgård. (Hildebrand o.) Olsson Hellwald III. 2: 25 (1878). särsk.
a) i uttr. (det) cisalpinska Gallien, af de gamla romarna nyttjad benämning på Norra Italien mellan Alperna o. Apenninerna. Beckers Verldshist. III. 2: 9 (1830). Witt Hartmans Geogr. G. tid. 13 (1854).
b) i uttr. (den) cisalpinska republiken, benämning på den stat som Napoleon bildade af vissa områden i Norra Italien o. som ägde bestånd 1797—1802. Adlerbeth Ant. 2: 245 (c. 1815). S. J. Boëthius hos Wallis Verldshist. 5: 597 (1878). jfr: Etschströmmen utstakades till gräns mellan Cisalpinska (dvs. den cisalpinska republikens) och Österrikiska området. Adlerbeth Ant. 2: 245 (c. 1815). —
-BALTISK040. som är belägen (osv.) på denna (dvs. den svenska) sidan om Östersjön. Wieselgren Sv:s sk. litt. 1: 121 (1833, 1847). (Schroderi försök att) af alla trans- och cisbaltiska götkungasagor .. uppställa en kungasaga. Därs. 2: 331 (1837). —
-JURANSK sis1jɯra4nsk l. -ju-. (-juranisk Conv.-lex.) [jfr t. o. fr. cisjuran, af Jura, en bergskedja i Frankrike] som är belägen (osv.) på denna (dvs. den franska) sidan om Jurabergen; i uttr. (det) cisjuranska Burgund, Burgund väster om Jurabergen, hvilket land var ett själfständigt rike 879—933 e. Kr. Conv.-lex. 5: 234 (1831). Rudolf (III) .. herskade öfver både det transjuranska och cisjuranska Burgund. Wallis Verldshist. 3: 223 (1877). —
-LEITANSK sis1läjta4nsk. [jfr t. cisleithan(isch), af Leitha, en biflod till Donau] som är belägen (osv.) på denna (dvs. den österrikiska) sidan om floden Leitha; som tillhör l. afser (osv.) den österrikiska delen af Österrike-Ungern; österrikisk. En .. cisleithansk koalitionsministär. Jensen Habsburg 247 (1899). —
-MARIN104. som är belägen (osv.) på denna sidan om hafvet. Det cismarina Danmark med Lund som Metropolis Daniæ. Strindberg Tr. o. otr. 4: 136 (1897). —
-PADANSK sis1pada4nsk. (-padanisk Conv.-lex.) [jfr lat. cispadanus, af Padus, Po] som är belägen (osv.) på denna (dvs. den södra) sidan om Po.
a) i uttr. (det) cispadanska Gallien, af de gamla romarna nyttjad benämning på landet mellan Apenninerna o. floden Po. Witt Hartmans Geogr. G. tid. 13 (1854). NF 5: 818 (1882).
b) i uttr. (den) cispadanska republiken, benämning på en af Napoleon i Norra Italien i slutet af 1796 skapad stat, som redan i midten af följ. år uppgick i den cisalpinska republiken. Adlerbeth Ant. 2: 179 (c. 1815). Conv.-lex. 3: 8 (1824). NF (1879).
Spalt C 205 band 5, 1904