Publicerad 1905   Lämna synpunkter
CITRONSYRA sitrω3n~sy2ra, äfv. 04~10, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[af CITRON o. SYRA, sbst.; jfr t. zitronensäure]
1) (numera föga br.) (koncentrerad) citronsaft. Wallerius Min. 438 (1747). Vanliga Salt-syran och Citron-syran lösa Brunstenen helt och hållet up. Scheele i VetAH 35: 96 (1774). En smula pontak, spild på en manschett, .. går rätt bra ut med citronsyra. Leopold 5: 492 (c. 1820). Rebau Naturh. 2: 125 (1879). Ekberg Hvad skola vi äta? 21 (1899; se under CITRONELL 2).
2) kem. namn på en af Scheele 1784 upptäckt organisk trebasisk syra som ingår i åtskilliga växtsafter, särsk. i citronsaft. Om (citron-)saften än vore i gäsning, samt med mögel öfverdragen, .. kan efter denna methoden rena Citron-syran ändå särskildt erhållas. Denna torra syra kan ock aldrig skämmas. Scheele i VetANH 5: 108 (1784). Citronsyra nyttjas, i brist af färska citroner, till beredning af limonad. Berzelius Kemi 1: 567 (1808, 1817). Finstött kristalliserad citronsyra. AHB 92: 15 (1876). Lindgren Läkem. (1891, 1902). — jfr BRÄNN-CITRONSYRA.
3) om den för citronen utmärkande syrligheten. J. C. Georgii i VetAH 35: 246 (1774).
Ssgr (till 2): CITRONSYRE-BAD0300~2. fotogr. ett slags bad för fotografiska plåtar hvari citronsyra ingår. AHB 137: 96 (1888). —
-LÖSLIG~20. citratlöslig. SFS 1900, Bih. nr 47, s. 3. —
-LÖSNING~20. citratlösning. Därs. s. 5. —
-SIRAP l. -SYRUP~20. Lindgren Läkem. (1891, 1902). Syrupus acidi citrici. Citronsyresirap. Sv. farm. 305 (1901).

 

Spalt C 230 band 5, 1905

Webbansvarig