Publicerad 1905   Lämna synpunkter
CYPRIOT syp1riω4t l. sy1p- (cyprio´t Weste), stundom KYPRIOT kyp1– l. ky1p-, m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr fr. cypriot, it. cipriotto, af nygrek. κυπριώτης, bildadt till Κύπρος (se CYPER-, sbst.3) med samma gr. afl.-ändelse som finnes i EPIROT, IDIOT, KANDIOT]
cyprier; numera vanl. bl. om invånarna på det moderna Cypern. Eberhardt Allm. hist. 1: 241 (1766). Ödmann Str. saml. 6: 86 (1794). England har ej förstått att göra cyprioterna belåtna. NF 20: 350 (1896). PT 1902, nr 192 A, s. 2.

 

Spalt C 297 band 5, 1905

Webbansvarig