| Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
CYPRISK sy4prisk (cy´prisk Weste), stundom KYPRISK ky4p-, adj.; adv. -T.
1) eg. Och woro någhre vthaff them Cypreske män. Apg. 11: 20 (NT 1526). Cypriska Staden Paphos. Wennerdahl Lex. myth. 611 (1748). En Cyprisk båt. Adlerbeth Hor. Od. 7 (1817). Från Askalon kom hennes (dvs. Afrodites) dyrkan först till Cypern, hvarföre hon af Homer och Hesiodos bär tillnamnet den Cypriska. Palmblad Fornk. 1: XLIV (1843); jfr b. Det cypriska muskatellvinet. Nisbeth Handelslex. 342 (1867). De kypriska inskrifterna. K. F. Johansson i Språkv. sällsk. förh. 1885—1888, s. 31. Heidenstam Skogen susar 262 (1904). — särsk. i åtsk. stående förb.
a) i namn på vissa naturprodukter. Cypriska fikon. Almström Handelsvar. 226 (1845). — Cypriska galläpplen. Cypriska galläplen komma egentligen från Caramanien och höra till de ringare levantiska sorterne. Därs. 354. — Cypriska (röda) plommon, ett slags röda äggplommon. Eneroth Pomol. 2: 345 (1866). jfr CYPER-PLOMMON under CYPER-, sbst.3. — Cyprisk malm [jfr lat. æs cyprium, t. cyprischerz, fr. mine de Chypre; se för öfr. KOPPAR], (fordom) visst slag af gul kopparmalm l. kopparkis. Rinman (1788). — Cypriskt rosenträ. Af det cypriska (rosenträet) fås en förträfflig terpentin. Synnerberg 2: 64 (1815). jfr: Han skall af Cypriskt träd et Tempel dig (dvs. Venus) bereda. Kellgren 2: 291 (1781; lat. trabe citria). — Cyprisk terpentin. Den Cypriska eller så kallade äkta och verkeliga terpentin. Synnerberg 2: 123 (1815). Berzelius Kemi 4: 456 (1827). Den finaste sorten af Terpentin är den cypriska, hvilken erhålles af pistacieträdet, Pistacia Terebinthus. Kôersner Prakt. handb. 1: 191 (1886). — Cyprisk umbra. Scheutz Naturh. 372 (1843). Den turkiska eller cypriska Umbran, hvars hufvudsakliga fyndort är Cypern, är en brun jordfärg af ännu mörkare nyans än brun ockra. (Ekenberg o.) Landin 921 (1894). — Cyprisk vitriol, kopparvitriol från Cypern, äfv. benämning på kopparvitriol i allm. Rinman 2: 1159 (1789). Cyprisk Vitriol .. tillverkas .. vid Fahlun här i riket och flerestädes. Forshæll Oorg. pharm. 149 (1838). Lindgren Läkem. 15 (1902).
b) i uttr. den cypriska gudinnan, benämning på Venus (gr. Afrodite), enl. den gr.-romerska mytologien härskarinna öfver Cypern. Weste (1807). Dalin (1850).
2) [jfr 1 b] (i poesi, numera knappast br.) i öfverförd anv.: i skönhet, behag osv. erinrande om l. jämförlig med gudinnan Venus. Jag såg Sephiren flyktigt sträfva, / Att blotta, der, en cyprisk fot, / Der, någon yppig ledamot. Leopold 2: 45 (1801, 1815). Lyckliga! då kan ni gerna / Le åt tidens vexelgång, / Minnas mången cyprisk stjerna (dvs. skön kvinna) / I sin glans och nedergång. Wallin Vitt. 2: 49 (c. 1805).
Spalt C 297 band 5, 1905