Publicerad 1906   Lämna synpunkter
DAGTING, n.
Etymologi
[sannol., i likhet med ä. d. dagting, isl. dagþing, efter mnt. dachdink; jfr äfv. fht. tagadinc, ä. t. teiding m. fl. former (se Grimm); jfr DAG I 9 c o. TING]
(†) förlikning; jfr DAGTINGAN 4. Att tu tilseijer them dagting eller frijd, som sig bättre wele .., ther äre wij tilfridz med. G. I:s reg. 15: 388 (1543).
Anm. Hos Möller (1790) uppgifves dagting vara ett föråldradt ord med bet. rättegångsdag (jfr motsv. bet. i nt.). Denna bet. har emellertid icke för öfrigt kunnat uppvisas.
Ssg: DAGTINGS-BREF. [jfr ä. d. dagtingsbrev, ä. t. teidingsbrief] = DAGTINGE-BREF 1. Sende wij eder samme Dagtingz och fredzståndz bref .. tilhande. G. I:s reg. 14: 308 (1542).

 

Spalt D 166 band 6, 1906

Webbansvarig