Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
DEBITERING deb1ite4riŋ l. de1-, i Sveal. äfv. -e3riŋ2 (debite´ring Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) ekon. o. handel. till DEBITERA I 1: uppförande i debet; motsatt KREDITERING. Fliesberg Handb. f. köpm. 1: 86 (1897). — särsk. (mindre br.) konkretare: sak för hvilken man blifvit debiterad; debiterad post. Den der debiteringen erkänner jag icke, men de öfriga äro riktiga. Dalin (1850).
2) adm. till DEBITERA I 2: ämbetsförrättning hvarigenom skattskyldiga medborgares utskylder till det allmänna fastställas (o. desammas belopp de skattskyldiga meddelas). Publ. handl. 11: 648 (1779). Sedan Taxerings-Commissionen godkänt de gjorda upgifter, och debitering derefter blifvit verkställd, har ingen Ämbetsman rättighet dervid göra någon anmärkning. Ad. prot. 1800, s. 436. Rabenius Kam. § 431 (1825, 1832). SFS 1862, nr 13, s. 12. Debitering af de inom hvarje fögderi och stad förekommande årliga utskylder och afgifter till kronan .. verkställes för landet .. af häradsskrifvaren samt för stad .. af magistraten. Därs. 1895, nr 37, s. 1.
(1) -JOURNAL~02. post. Debiteringsjournal upprättas för qvartal, däruti införes beloppet af alla till postanstalt adresserade lösenbelagda försändelser. Geijer Postförf. 86 (1890; efter handl. fr. 1874). —
-LÄNGD~2. Granskning af så väl fyrktalslängden, som debiterings- och uppbördslängden (äger rum på decemberstämman). SFS 1862, nr 13, s. 7. Aldén Medb. 5: 70, 71 (1886, 1896). —
-PROVISION~102. Blixén Sv:s grundl. 134 (1884). —
Spalt D 418 band 6, 1908