| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
DECEMBER desäm4ber (dece´mber Weste), r. l. m.; pl. (mindre br.) -brar032 l. 040, ngn gg = (H. E. Hamberg i Sv:s rike I. 1: 322 (1899)) ((†) -brer Weste (1807)). Anm. I ä. litteratur förekommer ordet med lat. böjning. Then 3. Decembris. G. I:s reg. 14: 364 (1542). Emellandh den nijttande och attennde Decembris. Oxenst. brefv. 11: 38 (1621). The twå yttersta Dagar Decembris. I. Erici Colerus 1: 384 (1642). I Decembris månad. Bælter Cerem. 230 (1760). I Decembri. Rudbeck Atl. 1: 110, 117 (1679). Jfr för öfr. anm. till APRIL, sp. 2047.
den tolfte (o. sista) månaden i året, ”julmånad”. I början, midten (medlet), slutet af december. I, under december. De första (sista) dagarna i (af) december. En kall december. Vi ha haft slaskiga decembrar nu i flera år. December Christmånat. Alm. 1598. Then ytterste December. O. Martini Läk. 18 (c. 1600). December Jwlmånat. Alm. 1608. December Christmånat hafwer 31. Daghar. Bondepract. E 1 a (1662). Skön var September / Duskig Oktober, / Likså November, / Kall blir December. / Allting oss manar tömma vårt glas. C. F. Dahlgren 1: 301 (1835). På 7 mycket blida december (hafva i Sthm) följt 6 januari och 5 februari, som haft högre medeltemperatur än den normala. H. E. Hamberg i Sv:s rike I. 1: 322 (1899). — särsk.
a) [jfr början af anm. ofvan] med ordningstal (l. adj. siste, förr äfv. ytterste i samma bet.) ss. attribut, utmärkande viss dag i månaden december; i skrift ofta förkortadt till dec. Den första l. sista (i Götal. i regeln förste, siste) december. (Den) 3 (tredje) december (dec.) (år) 1905. Datum Vesterås then 8 December åhr etc. 53. G. I:s reg. 24: 174 (1553). Den 30 December. Rudbeck Atl. 1: 110 (1679). Kortaste dagen och längsta natten är den 22 December vid vintersolståndet, strax före Jul. Berlin Lärob. 203 (1852, 1880). Juldagen firas den 25 december till minne af Jesu födelse. Fehr Underv. 80 (1894).
b) [jfr slutet af anm. ofvan] i attributiv ställning framför ordet månad. Inom december månad. Före december månads utgång. Juulhelgen, som då (dvs. under hednatiden) stod moth Februarii begynnelse, flyttes (efter kristendomens införande i Sverge) ett helt Tungel (dvs. månhvarf) tillbaka till December månad. Rudbeck Atl. 1: 103 (1679). (Svenska) Academien skal årligen fira thes (dvs. sin) högtid uppå then Store Gustaf Adolphs Födelse dag, then Nionde dagen i December månad. 1 SAH 1: 29 (1786, 1801).
-BLOMMA~20. folklig benämning på en småblommig, förr allmänt ss. krukväxt odlad varietet af Chrysanthemum indicum Lin.; novemberblomma. Decemberblomma .. (betyder:) Var lycklig äfven till senaste ålderdom. Blomsterspr. 9 (1827, 1842). —
-FRIHET~20 l. ~02. (decembers- Lindberg) [efter lat. libertas decembris] (föga br.) om den frihet som i det gamla Rom vid saturnaliefesten åtnjöts af slafvar. Lindberg Antiqv.-lex. 1: 425 (1802). Välan, du må nyttja / Efter vår åldriga sed, Decemberfriheten. Adlerbeth Hor. sat. 83 (1814). —
-HÄFTE~20, af tidskrift o. d. I decemberhäftet af Litteraturbladet för 1839. Wirsén i 3 SAH 14: 183 (1899). —
-IL~2. särsk. bildl. Men om den älskades hand kallnar före döden? en december-il far då genom hennes (dvs. den älskande kvinnans) ådror! Almqvist Drottn. j. 3 (1834). —
-MAN~2.
-NATT~2. Svarta ligga som decembernatten / åtta sekler på historiens duk. Tegnér 1: 283 (1805). Nicander 2: 267 (c. 1830). —
-SNÖ~2. Hvem kan gå naken i Decembersnön / Vid minnet blott af sommardrömmens glöd? Hagberg Shaksp. 3: 25 (1848). Wirsén Ton. o. sägn. 165 (1893). —
-STORM~2. O ve! Då blef ni / Så tunn och mager att Decemberstormen / Er blåste tvärs igenom. Hagberg Shaksp. 8: 341 (1849). —
-STÄMMA~20. benämning på den ordinarie kommunal- l. kyrkostämma som (enl. K. förordningarna af den 21 mars 1862) hålles i december månad; jfr -KYRKOSTÄMMA. Östg.-corr. 1880, nr 142, s. 3. Stjernorp. Decemberstämmorna höllos härstädes den 17 dennes, då uppbörds-, debiterings- och fyrktalslängderna granskades och godkändes. Därs. 1900, nr 299, s. 4.
B: DECEMBERS-FRIHET, se A.
Spalt D 423 band 6, 1908