| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
(† utom i ssgr) jfr DEFENSION.
1) försvar, särsk. om försvar af fast plats; äfv. försvarsduglighet, försvarsskick; stundom om muntligt försvar (jfr DEFENSION 1 c). At man des snarere, för än vinter meer tilslår, skantzen i någott defens komma (dvs. sätta) må. Oxenst. brefv. 9: 410 (1627). K[onungen] i Danmark skulle ock göra sitt til Östersjöns defence. RP 1: 219 (1629). Byars eller öppna städers Defens. Sturtzenbecher Förel. 3: 33 (1802; rubrik). Defensen och attacken af fästningar. Lefrén Förel. 3: 156 (1817). Paul Jones .. förändrade i ögonblicket sin attack till defense. Gyllengranat Sjökr. 2: 22 (1837). Vid sådan yttrad defens, (har jag alltid) sagt (osv.). Wingård Minnen 1: 45 (1846). Dalin (1850). — särsk. [jfr fr. être sur la défense] i uttr. vara på defensen, hålla sig på defensiven, gå försvarsvis tillväga, föra försvarskrig. Af allt detta borde konungen i nåder finna, att det vore ganska svårt att vara på defensen i främmande land. Warburg Ehrensvärd 241 (cit. fr. 1789).
2) konkret, om fästningsverk l. viss del däraf. Om det är ett Kron- eller Hornwärck som skal defenderas af den Flanquen, kan man giöra Defensen mindre krokot eller oblique. Rålamb 8: 179 (1691). Pene med de dervid varande defenser af Anklam och Pene. Höpken 2: 390 (1757).
Spalt D 452 band 6, 1908