| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
DEGENERERA dejen1ere4ra l. deje1– l. de1jen-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -ING, DEGENERATION (se d. o.).
1) intr.: urarta; vansläktas; försämras (i förh. till föreg. generation(er) l. till sitt ursprung, sin natur); stundom (dock icke i anv. b) med prep. till, förr äfv. [jfr fr. dégénérer en] i: försämras till, öfvergå i l. till, förfalla till (ngt sämre l. värre l. uselt); jfr REGENERERA. Man må kasta vp vthi henne (dvs. en dålig åkermark) så godh Sädh som man wil, så degenererar hon lijkwäl vthi slöö och odugelig Sädh. Rudbeckius Likpr. ö. J. Matthiæ 20 (1670). Hela världen .. må kunna dömma, att den illustra Svenska nationen icke degenererat (o. gjort sig skyldig till förräderi). 2 RARP 5: 628 (1727); jfr c. All slags säd, som många åhr efter hvarandra blifver tagen vtaf enahanda grund (dvs. mark), .. kommer af sig och varder mindre ..; ja ofta degenererar ock, ifrån sielfva slaget, til en annan villsäd. Broocman Hush. 2: 157 (1736). Det är ringa heder at af stora män draga sin origin (dvs. sitt ursprung), då man sielf degenererat i godheten. Linné (1765) hos Fries 2 Linné 1: 1. Hos 2:ne (patienter) .. degenererade (obstructio ductus Stenoniani) uti en vattukräfta. Läk. o. naturf. 14: 144 (1799). Det är .. numera ingen hemlighet, att fruktträden i våra dagar visa en långt större tendens till degenerering än förr. Abelin Frukt 58 (1902). Då den romerska medeltidskyrkan .. degenererar därhän, att makten, den tredubbla tiaren, blir ändamål. Ahnfelt Etik II. 2: 12 (1906). — (†) När Åhrsens tijdher degenerera aff sin Natur, at Sommaren är kall och fuchtigh, och Wintren warm. Palmcron Sund. sp. 12 (1642). Degenerera från sin storlek. Linné Diet. 2: 16 (c. 1750). Man .. kan .. oförmärkt och aldeles ovetande degenerera uti de farligaste Democratiska, eller Aristocratiska principier. Oelreich 521 (1755). — särsk.
a) naturv. jfr DEGENERATION a. Första generation eller afvelen (af holländsk boskap, som öfverförts till Sv.) liknar aflaren, .. men degenererar eller vanslächtas omsider. Stridzberg Åkerbr. 55 (1727). Skogsracen (af nötboskapen) synes mig vara en genom hårdt klimat och mager föda degenererad race af en mer storväxt art. Nilsson Fauna 1: 576 (1847).
b) patol. o. anat. om sjuklig kemisk o. fysikalisk förändring l. försämring af människo- l. djurkroppens olika väfnader o. elementardelar; jfr DENEGERATION b samt ATROFIERA. De degenererade eller sjukligt förändrade väfnaderna hos det djur, som hyste dem (dvs. parasitmaskarna). Thorell Zool. 1: 332 (1860). Salomon Allm. paresis 17 (1861). Degenererade nervrör. Köster Nervdegener. 14 (1887). — jfr FETT-DEGENERERA.
c) antrop. jfr DEGENERATION c. En familjs andliga och moraliska degenerering. SD 1906, nr 306, s. 5.
2) [med afs. på denna form jfr VANSLÄKTAS, FÖRSÄMRAS] dep. = 1. (Bearbetningarna af en viss karta) blefvo sämre och sämre, ända tills det portugisiska originalet degenererats till en karta, som här återgifves. Nordenskiöld Periplus 129 b (1897). De gamla hönshundsstammarna degener(er)ades allt mera under årens lopp — bl. a. uppblandades de mycket med pointer-blod — och man anser att 1848 voro redan de bästa stammarna försvunna. Hamilton Hundras. 88 (1900); jfr 1 a. Där hvarest en hel familj, en stam, degenereras, sker det naturligen på ärftlighetens väg. Bergstrand Marcinowski 55 (1905); jfr 1 c.
3) [bet. sannol. närmast utvecklad ur den deponentiella anv. i 2; jfr motsv. anv. i ä. eng.] (ny anv.) tr. i p. pr.: som bringar till degeneration, som kommer att urarta, som försämrar. Alkoholens degenererande inverkan på cellen. R. Hogner i Eira 1899, s. 715. Polstjärnan 1906, s. 187.
Spalt D 482 band 6, 1908