Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
DEJOUR, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r.; best. (i bet. 1) -en, äfv. -n; pl. (i bet. 1) -er.
(i Finl.) i sht i kasern, fängelse, skola, på sjukhus osv.
1) [jfr motsv. bet. i ry., uppkommen därigenom, att i fr. être de jour prep.-uttrycket af språkkänslan likställts med en substantivisk predikatsfyllnad] jourhafvande, daghafvande, vakthafvande (för viss kortare tid); i skola: (för viss kortare tid förordnad) kustos l. ordningsman. Förf. rör. Alexanders-univ. 1852—87 203 (1862). Den uppsyningsman (vid fängelset), som för tillfället är dejour å hufvudgårdsplanen. Brofeldt Ber. ö. utl. straffanst. 24 (1872). Dejouren (på sjukhuset) före en fortlöpande journal. FFS 1873, nr 23, s. 8. Klassklockan slog nio klingande slag. I korridoren utanför ringde dejouren ursinnigt. Gripenberg I tätn. led 22 (1886). Ingman Fr. reservkas. 52 (1893). (Eldsvådan) bröt ut en natt, då jag var dejour på redaktionsbyrån. Zilliacus Indiankr. 48 (1898). — jfr BATALJONS-, KLASS-, KOMPANI-DEJOUR m. fl.
2) [om uppkomsten af bet. jfr under DEJOUR-HAFVANDE nedan. I ry. svara mot ssgrna förb. i hvilka ingår ett adj. dežurnyj] jour(en), dag(en); bl. i ssgr.
Sammansättningar.
-KAMMARE. [bildadt till 1 l. ss. -HAFVANDE] = -RUM. Hemarrest, i eget qvarter eller i dejourkammare eller annat afskildt rum vid truppen eller å fartyg. FFS 1886, nr 23, s. 6. —
-RUM. [jfr under -KAMMARE] jfr -KAMMARE. SPF 1839, s. 327. Ett dejourrum för vaktknektarne. Ber. om tillst. i Finl. fäng. 1866, s. 6. Zilliacus Hågk. 148 (1899).
Spalt D 499 band 6, 1908