Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JOUR ʃɯ4r (äv. uttalat med franskt ou-ljud), r.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(jour c. 1780 osv. jur 18651893)
Etymologi
[liksom dan. o. t. jour av fr. jour, av mlat. jornus, dag, substantivering av lat. diurnus, daglig, besläktat med dies, dag (jfr DIARIUM). — Jfr BONJOUR, JOURNAL]
dag (l. följd av dagar) då ngn har att bestrida viss i tur o. ordning (eg. dag för dag) mellan flera personer växlande tjänstgöring; äv. övergående i bet.: tjänstgöring som av ngn i tur o. ordning med andra förrättas på viss dag l. under viss tid.
a) sjömil. o. (numera icke i officiellt spr.) mil. i fråga om tjänstgöring som av officer, underofficer l. underbefäl bestrides i tur o. ordning med övriga officerare osv., t. ex. för ordningens upprätthållande inom truppförband o. d.; sjömil. äv. i fråga om fartygs tjänstgöring ss. jourfartyg (se nedan under ssgr); i sht i uttr. ha(va) jour l. jouren, äv. (sjömil.) göra l. förrätta jour; jfr DAG I 3 c α o. DEJOUR 2. Löjtnant Snoilsky, som hade jouren. Tersmeden Mem. 1: 282 (c. 1780). Fartygs-Chef, som är ensam underofficer om bord, förrättar jour lika med de öfriga underofficerarne. ReglFl. 1834, 1: 97. Jouren begynner vid vaktombytet, eller kl. 9 om morgonen, och fortfar till nästa vaktombyte. Därs. 102. Det som saknas (av det som är under veckohavande officerens vård), blifver på dens ansvar, på hvars jour det upptäckes. TjReglArm. 1858, 2: 92. (Sv.) göra jour (fr.) faire la garde. Konow (1887). Inom en till ankars liggande flotta, eskader eller afdelning hafva fartygen i tur enligt vederbörande befälhafvares bestämmande jour och läkarejour. UFlott. 1: 81 (1903). SvUppslB (1933). — särsk. [efter fr. officier du jour] (†) i uttr. officer av jouren, daghavande officer. TjReglFl. 1790, s. 81.
b) (i fackspr.) i utvidgad anv., i fråga om icke militära l. sjömilitära förh.; särsk. i fråga om läkares tjänstgöring å sjukhus l. i fråga om mottagning o. tjänstgöring som å sön- o. helgdag bestrides av privat läkare (l. tandläkare) i tur o. ordning med övriga läkare (l. tandläkare) i ett samhälle; i sht i uttr. ha(va) jouren. Jourhavande läkare .. D:r (N. N.). .. Jouren varar från kl. 10 f. m. på sön- eller helgdagen till kl. 9 f. m. påföljande söckendag. GefleP 1919, nr 161 A, s. 2.
Ssgr (i allm. till a; sjömil. o., numera icke i officiellt spr., mil.): JOUR-BEFÄL. numera bl. konkret: dagbefäl (se d. o. 2); förr äv. abstr., i uttr. hava jourbefälet, tjänstgöra ss. dagbefäl. En afton då jag hade jourbefälet. Lind af Hageby Minn. 268 (1860). Lundell (1893).
-BRICKA. bricka som bäres fäst medelst ett band l. en kedja kring halsen ss. tjänstetecken för dagbefäl o. vakthavande officerare m. fl., vaktbricka. Schulthess Tigerhielm 62 (1880). Alm BlVap. 262 (1932).
-FARTYG~02, äv. ~20. sjömil. fartyg i en förankrad sjöstyrka vilket (i tur o. ordning med de andra fartygen) under viss tid ständigt skall hålla båt klar till befälhavarens förfogande o. officer redo till extra tjänstgöring. Konow (1887). 2NF (1910).
-HAVANDE, p. adj. o. sbst. m.||ig.; ss. sbst. best. -en; pl. =; pl. best. -ena. som tjänstgör för dagen l. under viss tjänstgöringstur, som för dagen l. för viss bestämd tid har viss tjänstgöring; ss. sbst.: person som för dagen osv. har viss, i tur o. ordning mellan flera personer växlande tjänstgöring; jfr DAG-HAVANDE. Berndtson (1880). särsk.
a) sjömil. o. mil. (se ovan) till a; om officer l. underofficer: som förrättar tjänst ss. dagbefäl; ss. sbst.: officer l. underofficer av dagbefälet. Jourhafvande underofficer kommenderas af Bataljons-Chefen, och står direkte under Jourhafvande officerens lydnad. ReglFl. 1834, 1: 103. Östergren (1929).
b) till b. Jourhafvande kammarjunkaren införde supplikanterne till audiens (hos konungen). Topelius Fält. 5: 183 (1867). Jourhavande läkare. SvD(A) 1930, nr 240, s. 4. särsk. i uttr. jourhavande direktör, i vissa bankbolag o. d.: styrelsemedlem som i tur o. ordning med övriga styrelseledamöter jämte värkställande direktören deltager i den dagliga förvaltningen. NerAlleh. 1871, nr 17, s. 1. 2NF 38: 776 (1926).
-KORPRAL. dagkorpral. Melander Läger 2 (1887).
-OFFICER. dagofficer. KrigVAT 1835, s. 170 (i fråga om eng. förh.). ÖoL (1852).
-RUM. rum avsett för dagbefälet under tjänstgöring. Spak HbFältartill. 20 (1873).
-STANDERT. sjömil. signaltecken som hissas på ett fartyg inom en förankrad styrka för att angiva fartygets egenskap av jourfartyg. UFlott. 1: 81 (1903). 2NF (1910).
Avledn.: JOURA, v. (†) mil. till a: tjänstgöra ss. dagbefäl l. dagunderbefäl; jfr DEJOURERA. Melander Läger 2 (1887).
Anm. Den rent fr. förb. à jour användes i uttr. hålla ngn (l. sig) à jour med ngt, hålla ngn (l. sig) underrättad om utvecklingen av ngt, låta ngn följa (resp. själv följa) utvecklingen av ngt; äv. (i sht i fackspr.) i uttr. vara à jour (med ngt), hava (ett arbete o. d.) i ordning (intill närvarande dag), icke vara försenad med (ett arbete o. d.). Vara à jour med böckerna, (dvs.) hafva infört allt ända till sista dagen i månaden. Jungberg (1873). SvTidskr. 1931, s. 248.

 

Spalt J 200 band 13, 1934

Webbansvarig