Publicerad 1909   Lämna synpunkter
DELIER de4lier, m.; best. -n; pl. =.
Etymologi
[jfr t. delier, efter lat. delius, af Delus, Delos, gr. Δῆλος, en ö i grekiska arkipelagen]
invånare på ön Delos. Alla Greker men särdeles Athenienser och Delier hade af urminnes tider wänskap med de Norske. Rudbeck Atl. 1: 759 (1679). — särsk. i sg. best. ss. tillnamn till Apollo, som enl. grekiska mytologien var född på ön Delos. Delierns strålande char. Wallin Vitt. 1: 29 (1808). Blott hon vände sig på klacken, / Var det så som Deliern lärt. C. W. A. Strandberg 1: 135 (1850). 2 NF (1906).

 

Spalt D 652 band 6, 1909

Webbansvarig