Publicerad 1910   Lämna synpunkter
DESMANSKATT däs3mans~kat2 l. des3-, l. 40~1, m.||ig. l. r.; best. -en; pl. -er, äfv. -or; stundom DESMANSKATTA ~kat2a, resp. ~10, f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(des(s)man- 2 Saml. 13: 68 (c. 1685), Serenius (1734; under musk-cat), Serenius (1741), Schultze Ordb. 2249 (c. 1755), Taxa på inr. landtullen 1756, s. 10. desmans- Beijer Vitt. 385 (c. 1685), Linné Syst. nat. 5 (1748), Serenius (1757; under musk-cat), Sahlstedt (1773), Linderholm Prakt. handlex. (1802), Weste (1807), Dalin (1850), Kindblad (1868), (Ekenberg o.) Landin 710 (1894) m. fl. deszma- Stiernman Com. 4: 717 (1687). des(z)me- (däszme-) Ordn. o. taxa vppå lille tullen 1638, s. B 2 b, Schroderus Comen. 328 (1640, 1647; se anm. nedan), Stiernman Com. 2: 545 (1648), 833 (1658), 3: 431 (1666), Kankel Hemmersam 25 (1674), Götheb. mag. 1760, s. 281 m. fl. — -katta Schroderus Comen. 328 (1640, 1647; se anm. nedan), Lind (1749), Schultze Ordb. 2249 (c. 1755), Wahrman (1814). -katte Lind (1738))
Etymologi
[af DESMAN (se d. o. 1) o. KATT (KATTA); jfr d. desmerkat, nt. desem-, desenkatt, benämning dels på myskdjuret, dels på sibetkatten (alla tre arterna); jfr äfv. t. bisamkatze]
1) (numera föga br.) benämning på vissa rofdjur (skunkdjur) tillhörande släktet Viverra Lin. o. bekanta dels (i sht V. zibetha o. civetta) för den starkt luktande olja, sibet, som afsöndras i tvenne körtlar mellan anus o. könsdelarna, dels (i sht V. genetta) ss. gifvande ett värderadt pälsverk; särskildt om arterna Viverra zibetha Lin., asiatisk sibetkatt, V. civetta Lin., afrikansk sibetkatt, civett, o. V. genetta Lin. (Genetta vulgaris Cuv.), genett, ginstkatt; jfr DESMANS-DJUR 2; äfv. oeg. om skinnet l. pälsen af ifrågavarande djur. 1 Dusin Däszmekattor. Ordn. o. taxa vppå lille tullen 1638, s. B 2 b. I then fremste Deelen (af fällan) sitter een Haane, när then galler, och Ciwet- eller Däszme-katter sådant få höra, så löpa the till och willa fånga Haanen, men the fånga sig sielff. Kankel Hemmersam 25 (1674). Den, som luckta förr som Desmanskatt så gott, / Han stinker som een bock, sed’n han har hustru fått. Beijer Vitt. 385 (c. 1685). Möller (1745, 1755; om genetten). Mustela … Genetta. Desmanskatt. Linné Syst. nat. 5 (1748). Taxa på inr. landtullen 1756, s. 10. Han är sällan eller aldrig utan luktflaska, och mår illa, om det någon gång händer. .. Han luktar nästan, som en desmekatt. Götheb. mag. 1760, s. 281. Publ. handl. 11: 66 (1777). Desmans-katten, Viverra genetta, .. i Österländerna och jämväl i Spanien … Dess mycket värderade skinn nytjas til muffar och pelsverk. Linderholm Prakt. handlex. (1802). Desmanskatt .. Viverra Zibetha. Dalin (1850). Genettaskinn erhållas af Genott- eller Desmanskatten (Viverra genetta), som förekommer i Södra Frankrike, Spanien och Afrika från Berberiet till Kap. (Ekenberg o.) Landin 710 (1894). — (†) bildl., skämts. Sorgen min kan tu (Nisa) förstaa / Min desmankat och Walmoblad. 2 Saml. 13: 68 (c. 1685).
2) = DESMANSRÅTTA 2? Af Diur finnes der (dvs. i Nya Sverge) .. Wargar, Harar och Desmanskattor. Holm N. Sv. 30 (1702).
Anm. Ordet desmekatta är anträffadt en gång i sv. i bet. myskdjur, myskhjort; jfr DESMANS-BOCK 1. Desman .. är een samkat Blodhlefwer kringh Desmekattans Nafla. Schroderus Comen. 328 (1640, 1647). Denna anv., hvilken synes vara vanlig i nt. (se Berghaus Der Sprachschatz der Sassen (1880)), beror naturligtvis på att man icke känt myskdjurets utseende. Jfr: Es wird derselbe (dvs. der Bisam) von einem fremden Thiere genommen, von dessen Gestalt die Geschicht-Schreiber nicht übereinstimmig; indem einige solches einer Katze, andere einer grossen Ratte, andere einem Hasen vergleichen (osv.). Zincken Allg. oecon. lex. 347 (1764).
Ssg: (1) DESMANSKATT-SKINN300~2 l. 30~20. Publ. handl. 11: 107 (1777).

 

Spalt D 1023 band 6, 1910

Webbansvarig