Publicerad 1910   Lämna synpunkter
DESMANSROS däs3mans~rω2s l. des3-, äfv. 40~1, r. l. f.; best. -en; pl. -or.
Ordformer
(des(s)man- Serenius (1734; i bet. 1; under musk-rose), Brander Naturalh. Reg. (1785). desmans- Serenius (1757; i bet. 1; under musk-rose), Brander Naturalh. 97 (1785), Weste (1807), Dalin (1850), Larsson Flora 189 (1859), Berndtsson (1881) m. fl. desme- (däsme-) Linné Flora sv. 244 (1755), J. O. Hagström (1757) i Sv. Merc. 2: 587, Wahlenberg Flora sv. 457 (1826, 1833), Lilja Flora ö. odl. vext. 106 (1839), Fries Ordb. (c. 1870), Hahnsson (1888), Nathorst Sv. växtn. 3: 36 (1904). däsmer- Retzius Flora oec. 440 (1806). Anm. Då ej annorlunda angifves, höra ofvan anförda citat till bet. 2)
Etymologi
[af DESMAN (se d. o. 1) o. ROS. Se för öfr. under 1 o. 2 nedan]
1) [jfr d. desmerrose, t. bisamrose, eng. musk-rose, fr. rose muscade] (numera knappast br.) rosen Rosa moschata Mill., bisamros. Serenius (1734, 1757; under musk-rose). Wikforss (1804: desmans-; under bisamrose). Sv. o. t. handlex. (1851, 1872: desmans-).
2) [benämningen är folklig i åtm. vissa delar af Östergötl. (se Rääf Ydre 2. Enl. R. är dässme-ros benämning på såväl Malva moschata som Tanacetum vulgare)] (blomma af) örten Malva moschata Lin.; jfr DESMANSBLOMMA c, DESMANS-KATTOST samt MYSK-MALVA. Linné Flora nr 629 (1755; anfördt ss. br. i Österg.). Trägårdarna härstädes (dvs. i Österg.) pråla af allehanda täcka blomster, såsom den purpurfärgade Adonis, och de snöhvite Desmerosor (Malva Moscata) som på långt håll afbilda om Sommaren de krithvite sniödrifvor på Norrlänska Fiällen. J. O. Hagström (1757) i Sv. Merc. 2: 587. Brander Naturalh. 97 (1785). Lilja Flora ö. odl. vext. 106 (1839). Fries Ordb. (c. 1870).
3) (knappast br.) = DESMANSKNOPP 3. Weste (1807).

 

Spalt D 1024 band 6, 1910

Webbansvarig