Publicerad 1911   Lämna synpunkter
DESS- däs4– l. däs1– l. däs0– l. des0-. ssgsled med demonstr. l. (därur utvecklad) rel. bet.
Ordformer
(ifrågavarande ssgr skrifvas i ä. tid ofta o. ännu stundom ss. två ord. — thess- (thes-) G. I:s reg. 4: 60 (1527), Sjöl. 1667, Red. 3, Spegel Gl. 124 (1712), Humbla 67 (1740), Linné Bref I. 1: 134 (1747) m. fl.; tess- G. I:s reg. 4: 56 (1527); dhes- Rel. cur. 342 (1682), Kyrkol. 22: 4 (1686); dess- (des-) G. I:s reg. 12: 266 (1539), Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 206 (1660), Dalin Arg. 1: 7 (1732, 1754) osv.; jfr för öfr. DEN. thesste- (teste-), se DESSLIKES; deste- Consist. acad. Abo. ä. prot. 3: 83 (1665). — jfr vidare DESSEMELLAN, DESSFÖRINNAN, DESSFÖRUTAN, DESSLIK, DESSLIKA, DESSLIKES, DESSMEDELST, DESSUTOM)
Etymologi
[fsv. þäs (thäs), gen. sg. n. af þän (se DEN), i sammanställning l. sammansättning med efterställd prep. med gen. (se DESSEMELLAN, DESSFÖRINNAN) samt i adv. thäslika, thäslikis (se DESSLIKA, DESSLIKES); efter mönstret af dessa ord hafva i nysv. sammansättningar bildats äfv. med andra prep. samt med adv. o. i ett enskildt fall (se DESSLIK) med adj. Jfr d. des- i motsv. anv. (se DESSEMELLAN, DESS-EMELLERTID, DESSFÖRINNAN, DESSFÖRMEDELST, DESSFÖRUTAN). — Formerna thesteteste- deste- bero därpå att det vid komparativer använda adv. DESS vid sin sida hade det liktydiga DESTO, hvilket kunde föranleda att former af detta sistnämnda ngn gg öfverfördes till dess äfven i här föreliggande anv.]
Ssgr: DESS-EFTER, adv. (†) i enlighet därmed; på grund däraf. Des effter så ordinere, säte och declarere wii .. tiil wor Ordinator och superattendent .. Magistrum Georgium Nordmandum. G. I:s reg. 12: 266 (1539). RA 1: 260 (1540).
-EMELLAN, se d. o. —
-EMELLERTID, adv. [jfr ä. d. des(i)midlertid] (†) under tiden. (Jag) bekom .. ingen lön af församblingerna förr än effter Jul .., och dess imedlertijdh moste jagh sättia mig i geld och skuld til mitt vnderhåld. Växiö domk. akt. 1685, nr 2.
-FÖRINNAN, se d. o. —
-FÖRMEDELST, adv. [jfr d. desformedelst] (†) på grund däraf. (Bonden Henrik Larsson besvärade sig) der öfwer at han hafwer stadt sigh fulkomligen en leghokarl, hwilken karl Abrahamus Kolkonius skal tilförenne hafwa gifwit ett paar strumpor til stedsel och dess förmedelst hafwer häradshöfdingen dömbt karlen Kolkonio til. Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 206 (1660).
-FÖRNEDAN, adv. (†)
1) i fråga om antal o. d.: därunder; jfr -UNDER samt DÄRFÖRNEDAN. Alle Swänbarn thär / Som tu åhr, och thes förneden är. Olffson Tre wijsa män C 1 b (1635).
2) till dess? under tiden? (Vi) vilie .. aldelis vara fortenkthe ath forbetthre eders frihether och priuileghiær .., och måge j tess fornædhan for(skrif)ne bergh frijth bruka. G. I:s reg. 4: 56 (1527). Därs. 60. —
-FÖRUTAN, se d. o. —
-FÖRUTOM4~010, äfv. 1~032 l. 4 032, adv.
1) (mindre br.) dessutom; jfr DESSFÖRUTAN I 1 a samt DÄRFÖRUTOM. Hvad olycksöde har förmått dig, Syfax, / Förbund att ingå med vår fiende .. / Och dessförutom att till vapen gripa ..? E. Meyer i Världslitt. i urval 3: 399 (1902). Jag (har) ändå inte rätta kastet med honom. Och dessförutom är han säkerligen oberedder att kristsaligen hädanfara. Högberg Vred. 1: 236 (1906).
2) (föga br.) dessförutan (se d. o. I 1 b). Dylika stafningar (näml. efter samhörighetsgrundsatsen) äro vilseledande i fråga om uttalet, utan att de göra något gagn i annat afseende; ty betydelsesammanhanget lär nog dessförutom uppfattas. Noreen Spr. stud. 1: 95 (1895).
-INNAN, adv. (†) innan dess, dessförinnan (se d. o. I 3); jfr -INOM. E(der)s HögW(ördighe)t behagade honom thess innan hijt förskicka. Växiö domk. ark. 1676, nr 114. Han kommer först åter med nästa års snö. / Dessinnan af väntan jag visst skall förtvina! Braun Dikt. 1: 151 (1837).
-INOM, adv. (†) innan dess, dessförinnan (se d. o. I 3); jfr -INNAN. Att uti besagde mål underrättelse des inom kunde meddelas. Växiö domk. akt. 1722, nr 338.
-MEDAN. (†)
1) adv.: därunder, under denna l. detta (osv.). Huruledes (med konungavalet) .. går till, och huruledes Saul sigh thes medan ställer. Rudbeckius Kon. reg. 123 (1615).
2) konj.: medan, under det att. Æson som war död fik Ljf igen och stridde / Med Jason longan Tjd, thes mädan Charon bjdde / I Styx med Bååten sin. Spegel Guds verk 128 (1685).
-MEDELST, se d. o. —
-OAKTANDE, adv. (†) oaktadt det (nu) sagda, trots detta. Växiö domk. akt. 1665, nr 363.
-SEDAN, adv. (†) sedan dess. Kyrkian Långaryd, som då .. af fienden var nästan i grund ruinerad, (är) des sedan .. reparerad vorden. Växiö domk. akt. 1723, nr 169.
-UNDER. (†)
1) adv.: mindre än så, därunder. Att iag undertijden 12 och dess under, barn hafft hafwer att informera. Växiö domk. akt. 1686, nr 164.
2) konj.: hvarunder; jfr DÄRUNDER. (Fienden nödgades) söka rädning åth Castellet, dessunder vårt Cavallerie dem alla .. på ijsen nedergiorde. G. J. Maydell (1705) i Handl. Finl. öden 1: 105. —
-UTAN, adv. (†)
1) [jfr d. desuden] utom l. jämte den l. det l. de nu nämnda, dessutom, utomdess, därjämte, därförutom, därutöfver; för öfrigt; jfr DESSFÖRUTAN I 1 a. Consist. acad. Abo. ä. prot. 3: 83 (1665). Giör Skiparen thetta intet .. böte hundrade Daler Redarnes eensak .. och fylle Skadan thesz vthan. Sjöl. 1667, Red. 3. Des utan; Hur’ vi öfverflöda, / .. Är dock vårt hela Ljf en möda. Frese Verldsl. dikt. 116 (1723, 1726). Små sjöar finnas dess utan, men icke särdeles Fiskrike. Hülphers Norrl. 3: 46 (1777). Dalin (1850; betecknadt ss. föga br.).
2) utan den l. det l. de nu nämnda; dessförutan (se d. o. I 1 b), därförutan. Om någon Präst dhes utan (dvs. utan biskopens tillåtelse) .. tillåter någon at predika hoos sig, eller i sin Församling, så skal han af Consistorio hårdt tiltalas. Kyrkol. 22: 4 (1686). Allmogen .. svarade sig det intet kunnat giöra, efter de desutan nog utgifter .. hafva. Rääf Ydre 3: 305 (i handl. fr. 1724). Ovan tohl knapt en sup bränvin; en vand kan ej lefva des utan. Linné Diet. 1: 50 (c. 1750). Får jag ej bref dessutan (dvs. utan att nämna namnet på den som skall ha det) / Så är jag ingen narr. Franzén Skald. 4: 166 (1832).

 

Spalt D 1045 band 6, 1911

Webbansvarig