| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
DESSFÖRINNAN däs4~förin1an, äfv. däs1–förin3an2 l. 4 032 (de´ssföri`nnan Weste, dä´ssförinnann Dalin), adv. o. konj.
I. adv.
1) [jfr motsv. anv. i fsv. o. ä. d.] (†) demonstr.: därunder, under tiden, så länge, inom (förloppet af) den (nämnda) tiden; jfr DÄRFÖRINNAN. G. I:s reg. 5: 15 (1528). Wij .. ackte oss jnnen få dager, at kome tilstäde hoss eder, Begärendis forthenschull atj (dvs. att I) godemen wele tesforinnan fortöffue. Därs. 11: 33 (1536). Thet skeer siellan, at någhot åår så förlöper sigh medh någhrom, at thes förinnan icke hender någor förwandling vthi hans hws. L. Petri 1 Post. H 7 b (1555). Då ägher räknas 40 wekor sedhan hoon bonde sin miste, fins thessförinnan liknelse att hon hafuande warit hafuer, tå (osv.). Lagförsl. 141 (c. 1609). Lex. Linc. (1640). Lind (1738). Sahlstedt (1757). Weste (1807). Lindforss (1815). — särsk. inledande en reservation: därunder (likväl), därvid (likväl). Effter .. thet är oss frijt sådant lata eller bruka, haffue wij thet .. behållet, Thes förinnan intet dömandes the Församblingar, som .. slijkt haffua bortlagdt. L. Petri Kyrkeordn. Til läs. 12 (1571).
2) (†) demonstr.: därvid, däruti, därutinnan. Affsäyandes så domen til, som hon (dvs. saken) är til, så at the (dvs. domarna) thes förinnan ock alzingen fructa. L. Petri Krön. pred. B 7 a (1561). Mon ock brödh och wijn så förwandlas vthi Christi Lekamen och Blodh .. at thenna Elementen skola thes förinnan platt bliffua bortto? Dens. Nattv. A 5 a (1562).
3) [jfr motsv. anv. i fsv. o. i d.] demonstr.: före den (nämnda) tiden, innan det nu sagda skedde l. ägde rum l. skall ske l. äga rum osv., innan dess, därförinnan, förut, förr. Then som wil betiena Gudz Församling uti Prästeståndet .. skal .. hafwa upfylt sin ålders 25.te Åhr, med mindre någon wore, som des förinnan .. har giort sig ther til .. särdeles skickelig. Kyrkol. 19: 2 (1686). Jag önskade nu kunna gå till O-Taheiti, utan att dessförinnan behöfva löpa in någorstädes. Landell Bligh 28 (1795). Ser du, döden står dig när: / drick en skål, min gubbe, dessförinnan! Tegnér 2: 309 (1816). Vårt bröllop står / till jul, om ej dessförinnan. Sturzen-Becker 5: 123 (1862). Mäster Gudmund och Margit (hade) rest utan att dess förinnan ha sagt ett ord om sin tilltänkta färd. Rydberg Vap. 261 (1891). De Geer Minnen 1: 166 (1892).
4) [jfr 2] (†) relat.: hvarvid, hvari. En starkare Smeltning, deszförinnan den fijnare Malmen genom Elden mycket förtäres. Hiärne Berghlychta 451 (1687; jfrdt med orig.).
II. (†) konj., ensamt l. i förb. med att.
1) under det att, medan. Thes förinnan hon så bar sigh åth, talade hon plat intet. L. Petri 4 Post. 11 b (1555). Thes förinnan han (dvs. Jesus) alt sådant leedh war (han) så tyst, at han ther emoot icke ena reso vplät sin munn. Dens. Chr. pina l 2 b (1572). — särsk. för att beteckna ett motsatsförh.: under det att (däremot), medan (däremot). (Gud) som oss .. orsaak giffuer .. med timligh motegång, at wij på then ewiga hwghswalelsen tenckia skole, Thes förinnan andre som här på werldenne aff intet ondt weta säya, bortglöma thenna hwghswalelsen. L. Petri 3 Post. 144 b (1555). Därs. 145 b.
2) emedan. Des förinnen att man nu är konungen förmodendes, vill vare förnöden, att adelen blifver tillsagt att vare vederrede (dvs. redo) med hester och folk. RA 3: 164 (1593).
3) innan. Dessförinnen h. k. M:t sielf kan komme tilstädes. RA 3: 155 (1593). Thesz förinnan at the tilstädhes kommo, gick Konungen aff och til för sigh alleena. Schroderus Liv. 725 (1626).
Spalt D 1051 band 6, 1911