Publicerad 1911   Lämna synpunkter
DI di4, r. (m. SAOL (1874, 1889; med frågetecken), Berndtson (1881), Björkman (1889); n. Wenström (1891; med frågetecken)); best. (ss. r. l. m.) -en; äfv. -n.
Ordformer
(dia (dija) Serenius Eng. åkerm. 276 (1727), Serenius (1741); se för öfr. under a)
Etymologi
[eg. inf. af DI(A), v., i förb. gifva di(a) uppfattad ss. sbst., när konstr. med inf. utan att upphörde att vara lefvande. Utvecklingen kan äfv. hafva skett i vissa öfriga under a o. b nämnda förb. Bet. har stadgats i samma mån som hos verbet formen di blifvit mindre vanlig l. helt försvunnit (jfr under DIA, v.). Bet. kan säkert uppvisas tidigast från förra delen af 1700-talet. I ordböcker upptages sbst. ss. ett från verbet skildt ord först i SAOL (1874). Jfr d. di(e), r. (ä. d. di, n.)]
modersmjölk. Om man har osundt bete, är best at låta lamben följa Tackorna, efter de sällan få vatnsiukan, så länge de icke äro utan dija. Serenius Eng. åkerm. 276 (1727). Upföda et barn utan dia. Serenius (1741). (Persilja) är besynnerligt braf at vänja barn af med dien. Linné Diet. 2: 197 (c. 1750). Man .. berättar .. at (jungfru) Maria til än mera välviljas betygande öfverstänkte honom (dvs. Bernhard af Clairvaux) med sin di. Lagerbring 1 Hist. 2: 142 (1773). (Grisarna) närdes utaf di och deras mor af mäsk. Livin Kyrk. 90 (1781). Att dien eller modersmjölken icke är absolut nödvändig för det späda barnets bestånd och vidare utveckling. Cederschiöld Qv. slägtlif 1: 93 (1836). (Däggdjuren) föda lefvande ungar som däggas (uppfödas med modrens mjölk, eller Di). Sundevall Zool. 10 (1864). Några stora mängder di (behöfvas) icke .. under de första lefnadsdagarna. Ribbing Barns fostr. 16 (1892, 1908). På tredje dagen blir mjölksekretionen i bröstkörtlarne riklig och säga vi då här hos oss, att ”dien faller till”. Lindahl Duffey 172 (1897, 1901). — särsk.
a) i förb. gifva di(a), förr äfv. hafva dia, se under DIA, v. 1 e.
b) [med afs. på förb. få di jfr ex. från Österling (1708) under DIA, v. 1 d. Huruvida ordet i det enskilda fallet skall uppfattas som inf. l. sbst., beror på om få fattas i bet. ’tillåtas, få lof’ l. ’mottaga’, hvilket i sht i fråga om ä. ex. är svårt att afgöra] i förb. få di o. (numera mindre br.) taga di. Hennes (dvs. den heliga Katarinas) helighet yttrade sig i sjelfva vaggan, ty hon ville intet taga di af okyska bröst. Lagerbring 1 Hist. 3: 825 (1776). Som ett barn, efter att nyss hafva fått di, sträcker längtande armar efter modern. Böttiger i SAH 50: 436 (1874; Dante: poi che il latte prese). Få di. SAOL (1874, 1900). Få di, be fed. Björkman (1889). Hvarför funnos knän mig till mötes, och hvarför bröst, där jag fick di? Job 3: 12 (öfv. 1903; verbet har i denna öfv. alltid formen dia).
Ssgr (jfr anm. före ssgrna under DIA, v.): DI-FEBER3~20. (föga br.) mjölkfeber. Denna så kallade ”difeber” (då dien ’faller till’) spelade i forna dagar en vigtig roll, alldenstund man trodde den kunna öfvergå till barnsängsfeber. Lindahl Duffey 172 (1897, 1901). —
-SPRÄNGD~2, p. adj. om (brösten på) digifvande kvinna (osv.): försedd med så riklig di att den tränger på.

 

Spalt D 1135 band 6, 1911

Webbansvarig