Publicerad 1912   Lämna synpunkter
DIESELMOTOR di3sel~mω2tor, äfv. 40~10, r. l. m.; best. -n; pl. -er ~mωtω2rer, resp. ~010.
Etymologi
[af t. dieselmotor, efter uppfinnaren, tysken R. Diesel]
tekn. benämning på en under senare år mycket använd, efter två- l. fyrtaktsprincipen konstruerad värmemotor (för fotogen o. d.), som särsk. utmärker sig därigenom att förbränningsluften komprimeras särskildt för sig till så högt tryck att temperaturen betydligt öfverstiger brännämnets antändningstemperatur, hvarefter brännämnestillförseln regleras så att förbränningen sker vid konstant tryck o. sålunda explosion undgås. Tekn. tidskr. 1899, Allm. s. 291. Den första Diesel-motorn, som afprofvades i Augsburg, visade .. redan ett särdeles gynnsamt resultat. 2 Uppf. b. 2: 634 (1901). Dieselmotorn arbetar i regeln med fotogen och har lägre fotogenförbrukning än de vanliga explosionsmotorerna. A. Sjöström i Landtbr. bok 4: 165 (1904). A. F. Enström i Jernk. ann. 1908, s. 441.
Ssg: DIESELMOTOR- l. DIESELMOTORS-ANLÄGGNING3010~020. Driftkostnaden vid en Dieselmotoranläggning blir mindre än vid andra kraftstationer. L. Key i Tidskr. i sjöv. 1905, s. 407.
Anm. Tidigare förekommer det urspr. uttr. Diesels motor. Aktiebolaget Diesel’s motorer. Patent nr 9471 (1898).

 

Spalt D 1235 band 6, 1912

Webbansvarig