| Publicerad 1912 | Lämna synpunkter |
DIFFERERA dif1ere4ra, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade.
I. tr.: uppskjuta, låta vänta.
1) [jfr motsv. anv. i ä. t., fr. o. lat. samt af eng. defer] (†) uppskjuta, låta anstå, dröja l. vänta med; förhala; jfr DILATION. Effter thedh (dvs. betänkandet) var någott vidhlyfftigt och tijden mäst var förleden, blef där medh (dvs. med uppläsandet af detsamma) differerat till näste sammankompsten. RP 2: 182 (1632). På dedh man ickie .. må bliffwa nödgadt .. saken än widare att differera och oppskiutta. S. Bielke (1637) i HSH 7: 113. Commendanten Ismailoff hade varit hos mig och gordt en och annan proposition, hvaröfver jag hade differerat att resolvera, innan jag först därom fått conferera med honom. C. Piper (1712) i Hist. handl. XXI. 1: 216. 2 RARP 4: 525 (1727). Dalin (1850). — med saksubj.: fördröja. Andre .. förhinder .., hwilke studzade och differerade thet förnemligaste som vthi ofwanbe(mäl)te Bij-instruction befallat war. Widekindi Krigsh. 522 (1671).
2) [jfr lat. propera, caros nec differ amicos (Ovidius)] (förr) eg.: låta (ngn) vänta; (tills vidare) ej släppa (ngn) fram till examen l. genom i examen; underkänna l. ’kugga’ (ngn i tentamen l. examen), improbera; närmast motsatt ADMITTERA. L. Hammarsköld (1803) hos Hjärne Dag. f. drabbn. 41. Agardh Bl. skr. 1: 313 (1836). Ling stod .. orubbligt fast vid sin vägran att meddela betyg äfven åt dem, som han differerat. Crusenstolpe St. o. förh. 1853, apr. s. 40. Biberg differerade ibland hälften, ibland tre fjerdedelar af dem som infunnit sig till tentamen. Sverige Fosterl. bild. 310 (1876—78; med syftning på Uppsalaförh. 1826).
II. intr.: vara olika l. skiljaktig, skilja sig (från ngt).
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. lat. samt af eng. differ] (numera mindre br.) (till natur l. beskaffenhet l. egenskaper osv. l. i ngt speciellt hänseende) skilja sig (från ngt l. ngn), vara olika l. skiljaktig; afvika l. aflägsna sig (från), ej öfverensstämma (med); växla (efter olika förh.), förhålla sig olika; ofta med prep. från l. i. Efftersom .. des (dvs. storfurstendömet Finlands) Jnbyggiare sigh emellan till een godh deel vthi språket differere. Saml. af instr. f. landtreg. 225 (1648). Hans (dvs. Moses’) Styl differerar och går långt ifrån the andra Böcker och Skriffter. Sylvius De Mornay Rel. vissh. 417 (1671, 1674). Vatnen differera ganska mycket och äro nog olika på olika orter. Linné Diet. 2: 89 (c. 1750). Messenii uplag (af Ericus Olai) skal .. uti flera omständigheter differera från manuscripterna. Lagerbring Skr. 150 (1774). Ställen, differerande i både klimat, folk, natur, med mera. Gosselman Col. 1: 27 (1828, 1830). Det är naturligt, att anlagen ej mindre här (dvs. i kirurgien), än i andra vetenskaper och konster, måste differera. C. H. Bergstrand i Frey 1843, s. 498. (Det är ganska vanligt) att ”synonymer” endast stilistiskt differera. Noreen Vårt spr. 7: 67 (1906).
2) [jfr lat. plurimum differt inter doctum et rudem] (numera föga br.) eg.: vara l. utgöra en skillnad; äfv. opers.: det gör en skillnad l. skiljer på (så o. så mycket); äfv. med prep. på. Det differerar på några öre. Enkians beswär oplästes, där ibland differerade (dvs. var en skillnad på) 1679 D(ale)r, som hon sig mindre uptaghit hafwer, än thet wara bordhe. RARP 4: 209 (1649). Första Corporalen af Öfwerste-Lieuten. Compagnie hafwer tilförene haft 2 Hemman, men nu bekommit 2 1/4 Hemman, differerar 1/4 Hemman. Stadg. ang. landtmil. 2: 429 (1690). Altså wele Wi i nåder hafwa tillåtit, at ofwanbemälte Ränta, som differerar må af andre Räntor ersättas. Därs. 3: 490 (1694). Därs. 4: 1242 (1700).
3) [jfr motsv. anv. i fr. samt af eng. differ] (numera mindre br.) skilja sig (från ngn) i uppfattning l. mening (angående ngt); med pluralt subj.: hysa skilda l. stridiga meningar l. från hvarandra afvikande uppfattningar (i en fråga o. d.). De Hemman och Lägenheter, om hwilka .. den senare Commissionen ifrån den förre kan differera. Stadg. ang. landtmil. 2: 323 (1690). Differera .. Vara af olika tanka. Dalin (1850). Det är sällan man anträffar 2:ne läkare, som hysa samma åsigter om difterien, de differera fastmera, både hvad hufvudprinciper och detaljer vidkommer. M. Malmberg i Hygiea 1886, s. 639. — jfr: (†) Ehuruwäl thesse Rabbiner differera vthi the tre .. personers vthi Gudhdomen nampn, så komma the lijkwäl allesamman ther vthi öfwereens, at the them bekänna. Sylvius De Mornay Rel. vissh. 93 (1671, 1674).
Spalt D 1256 band 6, 1912