Publicerad 1912   Lämna synpunkter
DIFFUSÖR dif1ɯsö4r l. -u-, l. 4r, r. l. m.; best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. fr. diffuseur, väl urspr. på tysk botten bildadt till diffusion (se DIFFUSION) o. fr. diffuser (jfr DIFFUNDERA); i sv. inlånadt från t.]
tekn. kärl hvari saften vid användande af diffusionsmetoden utlakas ur sockerbetorna; äfv. om liknande apparater använda för extraktion af garfämne, utkokning af limämne l. vid framställning af (sulfat)cellulosa. LAT 1870, s. 293. Diffusörernas antal (i en viss betsockerfabrik) är 28 om 25 hl., fördelade i 2 batterier. Tekn. tidskr. 1897, K. s. 1. Differenserna emellan den funna och beräknade mängden svafvel (i rökgaserna från sodaugnen för cellulosaframställning) ligger i förluster på annat håll — i kokaren, diffusörerna och kausticeringen. P. Klason i Sv. kem. tidskr. 1909, s. 39.
Ssg: DIFFUSÖR-KARL103~2. En Kokare och en Diffusörkarl .. få nu genast plats vid Aktiebolaget Forsmarks Bruks Sulfat-Cellulosa-fabrik. DN 1896, nr 9511 B, s. 2.

 

Spalt D 1264 band 6, 1912

Webbansvarig