| Publicerad 1914 | Lämna synpunkter |
DIKTNING dik3tniŋ2, sbst.2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till DIKTA, v.2: tätning. Desse påslagne Bräder (hindra) husets nödiga diktning och omlagning. Wäsström Præs. i VetA 1774, s. 16. För några år sedan föreslog undertecknad att använda träullen till diktning och mellanlägg i stället för dref och mossa vid trähusbyggnader. A. F. Westerlund i Skogvaktaren 1894, s. 138 (kanske snarast konkret i bet. ’tätningsmaterial’). — särsk.
a) motsv. DIKTA, v.2 a. J. Liljencrantz i VetAH 1768, s. 304. Ödmann M. Park 355 (1800). — (†) konkret om diktad nåt o. d. (Eng.) To Parcel a seam, öfverdraga en digtning med duk och tiära. Serenius Rrr 1 b (1734).
b) motsv. DIKTA, v.2 b. Uppf. b. 7: 344 (1875). Vexlarne tätas genom så kallad diktning, hvilken tillgår på det sätt, att plåtkanten först renmejslas … Derefter stukas kanten in mot underliggande plåt … Slutligen randas med en diktmejsel närmast plåten. Frykholm Ångm. 89 (1881, 1890). 2 Uppf. b. 9: 610 (1906).
Spalt D 1371 band 6, 1914