| Publicerad 1914 | Lämna synpunkter |
DIMBILD dim3~bil2d, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) [jfr motsv. anv. af d. taagebillede, holl. nevelbeeld, t. nebelbild] om meteorologiska förh.: bild som danas af l. uppstår gm inverkan af dimma; jfr DIM-FIGUR 1, -GESTALT 1, -SKEPNAD 1. Såsom morgonens dimbilder bortdunsta för solen. Thomander Pred. 1: 245 (1849). Topelius Vint. III. 1: 44 (1862, 1896). — särsk. fys. o. moteor. om vissa optiska företeelser i atmosfären vid dimmig väderlek; äfv. i förb. jordiska dimbilder. A(ureola) eller (ännu oftare) dimbild kallas de regnbågsfärgade ringar, som under stundom visa sig för en person omkring skuggan af hans eget hufvud, när han befinner sig i dimma, som belyses af solen. NF 1: 1345 (1876). Dimbild .. Skuggbild, som från högre belägna föremål faller på täta töcken eller moln, företrädesvis när solen står lågt. Därs. 3: 1219 (1880). Under namn af ”jordiska dimbilder” sammanfattar man åtskilliga optiska företeelser, som förekomma vid dimmigt väder och till hvilka höra Ulloaringen, Brockenspöket och gloriaskenet. Dumrath Umlauft 397 (1897).
2) [jfr motsv. anv. af t. nebelbild] fys. om medelst laterna magica framställda bilder som kunna bringas att så småningom fördunklas l. öfvergå i hvarandra (i det att en småningom bleknar bort, under det en annan efterhand framträder på dess plats), ’dissolving views’; jfr DIM-FIGUR 2. L. M. Enberg i Försl. t. SAOB (1850). Topelius 24: 312 (1862). De så mycket omtyckta dimbilderna, som tyckas öfvergå i hvarandra, under det de förvandlas till de mest olika föremål. Norman Goss. lek. 213 (1878, 1883).
3) om skapelse af den diktande fantasien, särsk. skildrad person (t. ex. en romanhjälte), som tecknats otydligt o. osäkert utan klara, fasta konturer (l. utan relief); jfr DIM-FIGUR 3, -GESTALT 2, -SKEPNAD 2. Abstrakta, allegoriska väsen, sådana som dimbilderna i Voltaires Henriade. Böttiger i SAH 23: 249 (1846). Fornmytiska dimbilder. Dens. 6: 356 (1847).
4) om oklar l. dunkel subjektiv bild som framträder l. skymtar för ngns inre blick. Inom mig rörde sig ett virrvarr af rytmer, rim, melodier och ord, ur hvilket fantastiska dimbilder skymtade fram och försvunno lika de skiftande synerna i ett hastigt kringvridet kaleidoskop. Wennerberg 2: xxxxviii (1882). — särsk.
a) om föreställnings- l. tankebild för att beteckna att den är oklar, att den har suddiga o. otydliga konturer. Det kan .. lätt blifva fallet, att dubbelfrågan .. i lärjungens uppmärksamhetsfält förlägger en oklar och förvirrad dimbild. Bergqvist Frågans formul. 66 (1898).
b) [jfr motsv. anv. af holl. nevelbeeld, t. nebelbild samt lat. nubem pro Junone amplecti] om ngt (lifligt eftersträfvadt l. åtrådt) som bl. existerar i ngns fantasi l. inbillning l. som i verkligheten är l. visar sig vara tomt o. värdelöst o. öfverhufvud ngt helt annat än hvad man föreställt sig: skenbild, gyckelbild, fantom. Ju ifrigare han skyndade efter denna dimbild, desto hastigare och längre flydde hon undan. Crusenstolpe Medalj. 351 (1854; om populariteten). Cavallin (o. Lysander) Sm. skr. 25 (1879).
Spalt D 1388 band 6, 1914