| Publicerad 1915 | Lämna synpunkter |
DIPLOMATIK dip1lomati4k l. di1-, l. -å- l. -ω- (diplomati´k Weste, diplåmati´k Dalin), r. (f. Weste, Dalin (1850), Kindblad (1870)); best. -en.
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] motsv. DIPLOMATISK 1; i sht hist. benämning på den vetenskap som sysselsätter sig med en kritisk granskning af historiska urkunder, undersöker dels deras yttre (material, skrift), dels deras innehåll (språk, uppställning, underskrifter, datering o. sigill), diplomvetenskap; jfr DIPLOMATI 4. Då .. så många diplomer kommo i dagsljuset, och et icke ringa antal falska funnos dervid inblandade, nödgades man, at tänka på reglor, til at känna igen de riktiga, och det var diplomatikens uphof. Sv. Merc. IV. 4: 93 (1759). (De nytestamentliga) Handskrifternas palæographi, egentligen tillhörande diplomatiken och den gamla literaturens archeologi. Reuterdahl Inl. t. theol. 182 (1837). (De medeltida monogrammens) tydning utgör en ingalunda lätt gren af diplomatiken. NF 11: 257 (1887). C. Bildt i Ord o. bild 1896, s. 417.
a) = DIPLOMATI 1. (Den franska republiken) är för rättvis at .. hålla någon ting hemligt, icke en gång hvad som rör Diplomatiken. SP 1792, nr 289, s. 3. Att Kejsarinnan med .. alla diplomatikens utvägar icke kunde erhålla fred. Leopold 5: 324 (1804?). Som jag icke ämnar göra någon lycka i diplomatiken, tyckte jag, att jag väl kunde säga rent ut hvad alla menniskor visste, att jag tänkte. Tegnér 5: 337 (1823). Det slags diplomatik som man kunde kalla (Kalmar-)unions-ålderns tidsfördrif: beständiga kongresser — utsatta, uppskjutna, förnyade. Geijer II. 2: 234 (1832). (Det är) ovedersägligt, att .. diplomatiken till största delen sitter i den svarta fracken med ordensbandet. Sturzen-Becker 2: 173 (1861).
b) = DIPLOMATI 2. Hof och diplomatik öfvergåfvo .. (i sjuttonde årh.) latinet. A. Fryxell (1823) i Verdandi 1890, s. 164. Handeln .. kräfver, utom Vårt område, det kraftigaste understöd af diplomatikens och sjöstyrkans verksamhet. Ad. prot. 1828 —30, 66: 420.
Spalt D 1469 band 6, 1915