| Publicerad 1915 | Lämna synpunkter |
DIREKTORIUM dir1äktω4rium l. di1-, äfv. -ek-, äfv. 10302 (directo´rium Weste, diräcktóriumm Dalin), n.; best. -iet, i best. anv. äfv. utan slutartikel ((†) -iume(d)t A. Oxenstierna 1: 556 (1634), Dens. Bref 4: 86 (1643), RARP 8: 223 (1660) m. fl.); pl. -ier. Anm. I ä. tid o. beträffande gen. sg. stundom ännu i dag förekommer ordet i sv. med lat. böjn.: Åt Maynziska Directorio. PT 1758, nr 29, s. 2.
1) [jfr liknande anv. i eng., mlat. o. nylat.] (enst.) motsv. DIRIGERA 1 e β, om bok o. d.: vägledning, handledning. Om en novis ej förråder goda fattningsgåfvor, skall han ”till besparande af tid och kostnad” inom en vecka afskedas. Så lyder föreskriften i Loyolas direktorium. Beckman Påfv. 65 (1880).
2) [jfr motsv. anv. i t. o. ä. eng.] (numera knappast br. utom i fråga om ä. förh.) motsv. DIRIGERA 4: ledning, styrelse, chefskap; jfr DIREKTORAT 1. Directorium (i det tyska kriget) blijffver billigtt (dvs. billigtvis) hoos Sveriges chrono, .. Consilium hoos (de tyska) Stenderne. A. Oxenstierna 1: 544 (1633). Wårt Militie-Contoir i Finland, hwaröfwer General-Munstrings-Commissarien Falkenberg förer Directorium. Stadg. ang. landtmil. 1: 23 (1680). Directorium, högsta ledningen af ett samfund. Gynther Conv.-handlex. (1846). Direktorium .. ledning af en angelägenhet. NF (1880). Direktoriet öfver de (tyska) protestantiska ständerna (borde enl. Richelieus mening) uppdragas åt kurfursten af Saxen. E. Hildebrand i Sv:s hist. 5: 311 (1906). — särsk.
a) (†) med objektiv genitiv. RARP 2: 144 (1634). Directeuren vid (det Kosmografiska sällskapet) .. Hr. Joh. Mich. Frantz är äfven kallad hit som Kgl. Råd och förer nu härifrån Sälskapets Directorium. Sv. Merc. 1: 33 (1755); jfr b.
b) (†) motsv. DIRIGERA 4 e, om presidium l. ordförandeskap. (Jag) haf(vc)r fuller i begynnelsen (i beskickningar) ståt frembst, och en annan nedrigare (dvs. af lägre rang) haft directionen, men och understundom ståt mit vthij, och doch fört directoriumet. A. Oxenstierna Bref 4: 86 (1643). Enligt Konungens Nådigste Förordnande förer tills vidare en Generals-Person Directorium i detta Collegium. Sthms stads cal. 1793, s. 17.
c) (†) motsv. DIRIGERA 4 i: administration, förvaltning. Det .. åhr, då Erich Larsson hade derectorium utaf Kopparberget. Oxenst. brefv. 11: 651 (1633). (Adeln skulle) vttnembna dem som dhe wele skole hafwa Directorium öfwer Ridderhusett. RARP 3: 239 (1642). Feldtmarskalcken Carl Carlson (Gyldenhielm) ..; hwilken medh Ståthållaren och Commendanterne .. förde directorium och granneliga tilsågh hwad som lände til Guarnisonernes behåll och Städernes Politie och Commercier. Widekindi Krigsh. 864 (1671).
3) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] konkret: regeringskollegium, styrande kollegium, kollegial styrelse; jfr DIREKTION 4, DIREKTORAT 2. I andra (tyska) stater inrättades ock efter hand egna Collegier eller Directorier till hela skolverkets styrelse. Broocman Ty. underv. 2: 155 (1808). Andersson Frem. ord (1845, 1857). Ett direktorium af Tyska Furstar med österrikiske kejsaren till ordförande skulle (enl. ett förslag till förbundsförfattning) utgöra Tysklands centralregering. Svedelius Statsk. 2: 251 (1868). (De sv.) finansernas ledning (uppdrogs år 1790) åt ett direktorium af tre personer. L. Stavenow i Sv:s hist. 8: 167 (1905). — jfr DRÄTSEL-, KRIGS-, POLIS-DIREKTORIUM. — särsk. om det af fem direktorer (se d. o. 2 e slutet) bestående kollegium som 1795—1799 utöfvade den verkställande makten i Frankrike; äfv. = DIREKTORIE-TID(EN); mera tillfälligt om liknande kollegium i andra land (t. ex. i Cisalpinska republiken 1797—1799). Litt.-tidn. 1796, s. 117. Den exekutiva (makten i Frankrike) förvaltades af ett direktorium, bestående af fem ledamöter. Adlerbeth Ant. 2: 135 (c. 1815). Den nya Cisalpinska fristaten organiserades .. alldeles efter Franskt mönster med ett Directorium samt tvänne Råd. Ekelund N. hist. II. 2: 53 (1838). 2 NF 5: 343 (1906).
Spalt D 1495 band 6, 1915