Publicerad 1916   Lämna synpunkter
DISPASCHÖR dis1paʃö4r l. -œ4r (dispaschö´r Weste), m.; best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Ordformer
(stundom, förr oftast, skrifvet -pacheur. -patch- PT 1758, nr 26, s. 4)
Etymologi
[jfr t. o. fr. dispacheur (uppvisadt i t. 1732 enl. Kluge Seemannsspr.). — Formen -patch- torde bero på anslutning till eng. dispatcher]
beteckning l. titel för (af K. Maj:t vederbörligen förordnad, juridiskt bildad) tjänsteman som har att på begäran af haveriintressenter upprätta dispasch. Den til Siöskade- och Haveri-måls utredande förordnade Utredningsmannen, eller så kallade Dispacheuren. Publ. handl. 5: 2966 (1750). Sedan dispacheuren fått emottaga fullständiga haverihandlingar, vare han skyldig att sist två månader derefter .. hafva dispachen upprättad och tvefaldt utskrifven. SFS 1864, nr 22, s. 53. Uppstår tvist angående den ersättningsskyldighet, som på grund af försäkringsaftal må åligga försäkringsgifvaren, skall saken hänskjutas till utredande af dispachör. Därs. 1891, nr 35, s. 86. Dispachören fann .. befraktaren .. ej skyldig att erlägga mera än afståndsfrakt. 1 NJA 1896, s. 230. Afzelius Sjöl. 86 (1911).
Ssgr: A: DISPASCHÖR-TJÄNST, se B.
B: DISPASCHÖRS-ARFVODE103~020, äfv. ~200. —
-ASSISTENT~002. PT 1907, nr 153 A, s. 3. SFS 1911, nr 113, s. 1. —
-BEFATTNING~020. En dispachörsbefattning för södra Sverige (i Malmö). SFS 1894, nr 40, s. 2. —
-TJÄNST~2. (dispaschör- PT 1904, nr 148 A, s. 2, Därs. 1907, nr 153 A, s. 2) SFS 1876, nr 6, s. 3.

 

Spalt D 1593 band 6, 1916

Webbansvarig