| Publicerad 1916 | Lämna synpunkter |
DISPYT dispy4t (disspy´t Dalin), r. (m. Lind (1749), Dalin (1850), Lundell) ((†) n. RARP 4: 547 (1651), Växiö domk. akt. 1749, nr 460); best. -en; pl. -er.
1) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] motsv. DISPUTERA 2: meningsbyte mellan två l. flera personer; ofta med bibegrepp af (l. med bestämning som särskildt framhäfver) att meningsbytet är mer l. mindre lifligt; ordväxling, tvist; kif; förr äfv.: meningsskiljaktighet, strid. Inlåta sig i l. gifva sig i dispyt med ngn. Komma i l. råka i dispyt med ngn. Vara i l. befinna sig i dispyt med ngn. Hafva en dispyt med ngn. De förde en liflig, ifrig, skarp, envis, långvarig dispyt. RARP 2: 23 (1633). Där någon disput Roterna emellan om Kneckten sig yppas torde, då skulle de sins emellan om Kneckten lotta. Stadg. ang. landtmil. 1: 208 (1683). Jag .. blandar mig ogärna i andras disputer. SP 1779, s. 155. Huru vi (Geijer o. Tegnér, 1804) kommo till tals med hvarandra, minnes jag ej, men väl att vi snart befunno oss i den häftigaste disput. Geijer I. 2: 317 (1846). Stundom blefvo deras dispyter så högljudda, att vi befarade, det de slutligen skulle mot hvarandra begagna sina vapen. Beskow Resem. 65 (1861, 1881). På hemvägen från kyrkan kommo .. systrarna i dispyt. Edgren Ur lifvet 1: 224 (1881, 1883). — särsk. i numera obr. förb. Kongl. M:tz (af Sverge) Commissarier sampt the Pålenske fölle öfwer thetta ährende i widhlöfftigh handel (dvs. tvist) och disputer. Widekindi Krigsh. 559 (1671). Om han wil giffva något wederlag til prästegården i Forsheda för then ängen Gullarp som ståår i disput (dvs. är omtvistad). Växiö domk. akt. 1674, nr 180. (Frans I af Frankrike) giorde .. Carolo Härtigen aff Saphoyen en disput, angående sijn Moders Arff. Brask Pufendorf Inl. t. hist. 215 (1680). Samma öfverskott (borde) eij wara Stockholms barnhuus anslagit, effter det beror under disput och är helt owist. Ågerups arkiv Bref 27 sept. 1714. Den §, som intet gier (dvs. ger anledning till) disput, den kan ju blifva faststäld, men den, som gier disput, den uteställes. 2 RARP I. 2: 175 (1720).
2) [jfr eng. beyond, out of, without dispute] (mindre br.) motsv. DISPUTERA 5: i uttr. höjd öfver all dispyt, utom l. (förr) utan (all, hvarje) dispyt, odisputabel, utan gensägelse, obestridlig. Offta hender, att bolaget .. består af .. capital, som utan disput går till creditorerne. Förarb. t. Sv:s lag 1: 306 (1690). Så är detta en sak, som är utan all dispute. Stadg. ang. landtmil. 4: 1246 (1700). Det tolfte af Min Brors academiska arbeten är utan disput det vackraste. Leopold (1782) i 2 Saml. 7: 18. Det är utom all disput. Widegren (1788). Hans mästerskap .. är höjdt öfver all dispyt. Steffen Mod. Engl. 359 (1893).
3) (†) motsv. DISPUTERA 7 b: bestridande, trakasseri. Allttså försijr sigh K. M:tt vår allernådigeste herre till K. M:tt eder nådigeste herre, venligen, att denne traffiq (dvs. trafik) och genomförsell (af ammunition gm Sundet) H. K. M:tt i Sverige och dess undersåther så lithedh som annan handell förvägres och sådane disputer instelles och afskaffes. A. Oxenstierna 2: 661 (1624).
4) handel. protest l. anmärkning som göres af fartygsbefälhafvare rörande felaktigt antal af i fartyget lastade bräder l. andra varor som räknas ombord. Teckna dispyt. Altén Buesching 62 (1831). Carlén Handelsspr. (1860).
-SJUK~2. = -LYSTEN; jfr GRÄL-SJUK. Meurman (1846). Lojal, trofast i sin vänskap, var .. (E. J. Bäck) dispytsjuk, nästan trätgirig i umgänget med sina bästa vänner. Ahrenberg Män. 2: 30 (1907). —
-SJUKA~20. jfr -LUSTA, DISPUTERINGS-SJUKA. Meurman (1846). Det enda möjliga vapen mot påstridiga menniskors dispytsjuka är att gifva dem rätt. PT 1905, nr 224, s. 2.
Spalt D 1631 band 6, 1916