Publicerad 1918   Lämna synpunkter
DISTRIBUTIV dis1tribɯti4v, äfv. -u-, äfv. 300~2 l. 400~1, n.; best. -et; pl. = l. -er; äfv. DISTRIBUTIVUM -ti4vum, resp. 300~20 l. 400~10, n.; best. -ivet, i best. anv. äfv. utan slutartikel; pl. -iver, äfv. -iva.
Etymologi
[jfr t. distributiven, pl., eng. distributive, fr. distributif; substantivering af DISTRIBUTIV, adj. (se särsk. d. o. 2 a)]
språkv. distributivt ord l. uttryck. Lidforss Ty. gram. 55 (1860; om räkneord). Peterson Stegmann 29 (1891; om räkneord).

 

Spalt D 1678 band 7, 1918

Webbansvarig