| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
DJUPLEK jɯ3p~le2k (med afs. på uttalet af dj jfr anm. vid DJUP, sbst.), r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
1) (med afs. på brukligheten jfr anm. nedan) dimension l. utsträckning nedåt l. inåt l. bakåt; grad af djup(het); jfr DJUP, adj. 3, DJUP, sbst. 4, 13, o. DJUPHET 2; särsk.
a) [jfr motsv. anv. i fsv. o. isl.] i eg. anv.; jfr DJUPHET 2 a. Skeppetz diupleek. Regl. f. lootzinsp. 1696, s. B 4 a. (Gräfning) på mer eller mindre diuplek. Carlberg Sthms architect contoir E 3 a (1740). (Stötnotens) djuplek rättas alltid efter sjöarnas djup. G. fiskaren 6 (1845). (Fönstrens) ovanliga djuplek. Kullberg En sommar i Smål. 75 (1847). (Strömmen) tilltager .. på andra sidan i djuplek. Lovén Dante 1: Anm. 51 (1856). (En) utmark, som belöper på tre alnar i facen och 71 2/3 alnar i djupleken af tomten. PT 1902, nr 251 B, s. 1. jfr: (†) En aln på djupleken. König Mec. 99 (1752). — särsk.
β) (†) mil. = DJUP, sbst. 4 b α. KrigsVAH 1805, s. 71. Endast 2:ne leders djuplek. Björnstjerna Beskattn. 65 (1832). Snoilsky i 3 SAH 14: 59 (1899).
b) (numera föga br.) i utvidgad l. öfverförd anv., = DJUP, sbst. 13; särsk. = DJUP, sbst. 13 a. Mecklin För beg. i tonk. 8 (1802). Tonerne (böra), för att kunna urskiljas, icke .. sänka sig under en viss djuplek. Ekman Jakob Psych. 30 (1822).
Anm. till 1. Trots det att djuplek i denna sin enda nu brukliga anv. uttrycker en bestämdt specialiserad bet. gent emot DJUP, sbst., viker det dock tydligen alltmera tillbaka för detta. Medverkande har väl därvid varit dels detta ords korthet i o. för sig, dels en viss analogi med höjd, bredd, längd, vidd, utan bildningar på -lek vid sidan. DJUPHET har däremot icke vunnit terräng på bekostnad af djuplek. Likväl synes djuphet i fråga om färg (se DJUPHET 2 b) nyttjas hellre än djuplek (som icke ens anträffats i denna bet.), trots det att det förra eljes har ringa bruklighet i här ifrågavarande bet. 1.
a) (†) = DJUPHET 1 a. (Petersburgs) långa och besvärlige gator, som nu för smuts och diuplek voro besvärligare än vid inresan. A. A. Hülphers (1760) hos Leinberg Vårt land 2: 105.
b) [jfr motsv. anv. i isl.] i öfverförd anv.; jfr DJUP, sbst. 12, DJUPHET 1 b. Den stora vidd, djuplek och högd af hemligheter som i naturen .. finnas. Posten 1769, s. 586; jfr DJUP, sbst. 12 e. Synnerlig djuplek får man, äfven nu, visst icke af hans tankar vänta. Atterbom i Sv. litt.-fören. tidn. 1833, sp. 728 (i fråga om Leopolds filosofiska skrifter); jfr DJUP, sbst. 12 g.
3) (†) mer l. mindre konkret, om ngt som är djupt; jfr DJUP, sbst. 1, o. DJUPHET 3. (Syndarna i afgrunden störta sig) ifrån djuplek til djuplek. Lybecker Youngs tankar 44 (1795). jfr: Den diupleken skeppen ankra uti är mäst öfveralt 7 famnar. Ekeberg Ostind. r. 99 (1771, 1773).
Spalt D 1757 band 7, 1918