Publicerad 1920 Lämna synpunkter DOLG, adj. Ordformer (anträffadt bl. under formen dålj) Etymologi [jfr sv. dial. (Värml., Dalsl.; Ihre Dial.-lex.) dolg, stor, ansenlig, äfvensom nor. dial. dolg, klump, o. dolgutt, klumpig, fris. doljes, dum, klumpig person, grobian, färöiska dólgur, liten knubbig pojke, skotska dulgot, liten klump] (†) stor, ansenlig. Då swarade hin digre å hin dålje. Dahlstierna Giöta kiämpav. A 2 a (c. 1700). Spalt D 1899 band 7, 1920 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se