| Publicerad 1920 | Lämna synpunkter |
DOLMEN dol4men, r. l. m.; i best. anv. utan slutartikel (Feuillet En fattig ädlings m. 81 (1859)); pl. = (Bruzelius, SD 1904, nr 286, s. 3) l. -s (H. H. Hildebrand i UVTF 8: 69 (1874), O. Montelius i Ant. tidskr. XIII. 1: 10 (1894)).
(mindre br.) arkeol. benämning på ett slags i vidt skilda delar af världen förekommande förhistoriska minnesmärken (grafvar) bestående af en stor (vanl. ngt så när flat) sten (mindre ofta af flere stora stenar) som hvila(r) på flere på kant ställda dylika; dös, stendös; jfr ALTAR-BORD 2; stundom i utvidgad bet. om megalitisk graf i allm. Bruzelius Sv. fornlemn. 1: 13 (1853). Landberg I öknar 328 (1882).
Spalt D 1906 band 7, 1920