Publicerad 1920   Lämna synpunkter
DOMESTIK, adj.
Etymologi
[jfr t. domestik, eng. domestic, fr. domestique, som tillhör l. angår ngns hus (familj), af lat. domesticus (se DOMESTIK, sbst.1)]
(†) som tillhör l. angår l. hänför sig till (ngns) hus l. hem, huslig, privat. Swedberg Schibb. 266 (1716). Hem till Sweriget att förresa för mine egne domestique ärender skull. A. L. Lewenhaupt (1718) i Karol. krig. dagb. 2: 258. Porthan Bref t. samt. 1: 96 (1783). — särsk.
a) i uttr. domestik träldom, husslafveri. Laglösa envälden, der den domestique och Politiske träldomen är antagen. Fennia XVI. 3: 81 (i handl. fr. 1761). Kellgren Bref t. Clewberg 95 (1793).
b) i uttr. de domestika affektionerna, de känslor som knyta sig till familjelifvet. (Den grund hvarur ”träden” i poesiens lustgård uppväxa) är de domestika affektionerna, vänskapen, fosterlandskänslan, religionen. Geijer I. 2: 200 (1839). De ”domestika affektionerna”, d. ä. familjelifvets dygder. Svedelius Förfl. lif 250 (1887).
Ssg: (†) DOMESTIK-SAKER, pl. (Grefve Stenbock) Låfvar ock icke befatta sig det ringesta med Hertigens af Hollstein Domestique-saker (dvs. landets inre styrelse). Nordberg C. XII 2: 319 (1740).

 

Spalt D 1936 band 7, 1920

Webbansvarig