Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DORMIG dor3mig2, adj.
Etymologi
[jfr sv. dial. dormig; af stammen i DORMA]
(hvard. i vissa trakter med stark anstrykning af folkmål) dåsig, sömnig, trög.
Afl.: DORMIGHET, r. l. f. Det var just vid denna tid som förmannen, hvilken afkastat .. dormigheten, väckt Börje. Carlén Köpm. 2: 410 (1860).

 

Spalt D 1988 band 7, 1922

Webbansvarig