Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DRÖSA, drø3sa2, v. -ade; l. -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[sv. dial. drösa, motsv. d. drysse (se DRYSSA), nor. drysja, j-afledn. af samma rot som föreligger i DRÅSA (se d. o.); jfr DRÖSLA]
I. intr.
1) falla tungt; jfr DRÅSA, v. I 1; i förb. DRÖSA OMKULL.
2) [sv. dial. drösa, vara långsam; jfr d. drøse, vara långsam, nor. drøse, förspilla tiden, pladdra, eng. drowse, vara slö l. lat (kanske identiskt med feng. drusian, blifva slö o. slapp på grund af ålderdom). Bet.-utvecklingen torde vara: falla ihop, slappna, vara slapp l. slö; jfr DRÅSA, v. I 2] vara långsam, slöa; i förb. DRÖSA BORT.
3) (starkt bygdemålsfärgadt samt i vitter stil) om smärre, relativt torra partiklar (l. om massa som består af sådana partiklar): falla tätt o. rikligt; med subjektsväxling o. prep. af: vara höljd l. full af (ngt fintfördeladt som vid anledning faller ned tätt o. rikligt); stundom [jfr liknande bet.-utveckling hos DRYPA] öfvergående i bet.: vara öfverfull (af), öfverflöda (af); jfr DRÅSA, v. I 3. Gardiner och portièrer dröste af veckogammalt damm. ST 1895, nr 1658 B, s. 2. Bergen dröpo af vin och slätterna drösade af det gula hvetet. Strindberg HMin. 1: 259 (1905). Anstalter, där ohyra af olika slag dröser som sanden på hafvets strand. 2NF 32: 948 (1912).
4) [eg. en specialanv. af 3] (i sht landt.) om säd (som är öfvermogen): falla ut ur axen i mängd, rinna ut ur axen; med subjektsväxling, om växande l. afskuren säd: släppa kornen (oftast på grund af öfvermognad), ”rinna”; jfr DRÅSA, v. I 3. Juhlin-Dannfelt (1886). (En viss hafresorts) olägenheter äro: .. den rinner — drösar — ovanligt mycket på fältet (osv.). LAHT 1894, s. 295. Säden dröser mycket hvilket naturligtvis minskar kärnafkastningen. GAB 1912, nr 205, s. 7.
II. tr., motsv. I 3: låta ngt falla tätt o. rikligt, strö.
a) (†) med afs. på sill: strö salt på (sill), strösalta, lätt salta; jfr DRÅSA, v. II. Färsk drösd Sill, lös i båtar. Taxa 13/12 1793, s. 3.
b) (föga br.) i allm. Wulff Rytm. 61 (1915; om björken).
Särskilda förbindelser: DRÖSA BORT10 4. (starkt bygdemålsfärgadt) till I 2; med afs. på tiden: framlefva (tiden) under overksamhet, slöa bort, dröna bort. Så skall det gå med alla dem som springa bort sin tid till ingen nytta. .. (Svar:) Det är inte bättre med dem som drösa bort sin. JLAWettergrund i Nornan 1890, s. 128 (yttradt af en ”madam”). —
DRÖSA NED l. NER10 4. (starkt bygdemålsfärgadt) till I 1, 3, = DRÅSA NED. Höstlöfven dröste ned från träden. Öberg Son. 196 (1905). Medan man går .. mellan de täta .. grenarna (i grandungen) dröser barren ned mellan hud och kläder. Rosenius Jakt 1: 21 (1912). —
DRÖSA OMKULL10 04 l. IKULL04 l. KULL4. (starkt bygdemålsfärgadt) till I 1, = DRÅSA OMKULL. Som han gick förbi Stollhålet, så stupade han ock drösade ikull. BKarlgren i Landsm. Bih. 2: 7 (1908).

 

Spalt D 2300 band 7, 1922

Webbansvarig