Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DUNS, sbst.2, m.
Etymologi
[jfr t. duns, eng. dunce; eg.: anhängare af Johannes Duns Scotus († 1308), som var känd för sina spetsfundigheter]
(†) dumhufvud. Leopold 2: 399 (1815).

 

Spalt D 2374 band 7, 1923

Webbansvarig