Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DUPLIKANT dup1likan4t, m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äfv. stafvadt -ic-)
Etymologi
[till DUPLICERA 3]
(förr) biträdande lärare vid ett läroverk, extra lärare. Duplicanter och Vicarier .. antager Biskopen. FörslSkolordn. 1817, s. 49. (G. Sommelius blef) duplikant vid rektorsklassen af Lunds skola d. 14 aug. (1835). Rietz SkolvII 310 (1848). SPF 1856, s. 106. 2NF (1906). — jfr REKTORS-DUPLIKANT.
Ssgr (förr): A: DUPLIKANT-ARFVODE~020. (duplikants-) Schotte NyköpElLärovH. 2: 58 (i handl. fr. 1839).
-BEFATTNING. (duplikants-) Thyselius HandlLärov. 2: 281 (1835).
B: DUPLIKANTS-ARFVODE, -BEFATTNING, se A.

 

Spalt D 2381 band 7, 1923

Webbansvarig