Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DYNA dy3na2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr DYNING.
Etymologi
[trol. bildadt till DYNING; jfr dock nt. dunen, lyfta sig i höjden]
(i vitter stil) i sht om hafvet: höja o. sänka sig i dyning(ar), gå i dyning(ar). 4,000 fot öfver det haf, som dynade nedföre. Zetterstedt SvLappm. 2: 116 (1822). Dynande våg. Wallin Vitt. 1: 47 (1839). Båten gungade på dynande lävatten. SDS 1899, nr 184, s. 1.
Särskild förb.: DYNA BORT10 4. (i vitter stil) försvinna under form af en dyning. Bäckström Skald. 91 (1860; i bild).

 

Spalt D 2437 band 7, 1923

Webbansvarig