Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DYNASTI dy1nasti4 l. dyn1~, r. l. f.; best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. dynastie, eng. dynasty, fr. dynastie, ytterst till δυναστής (se DYNAST)]
rad l. följd af härskare af samma ätt, regenthus, härskarätt; äfv.: furstehus, furstesläkt; äfv. i öfverförd anv. Dynastien Bernadotte. En inhemsk dynasti. Dryselius Monarchsp. 137 (1691). Man strider om de 30 egyptiska dynastierna. Leopold 6: 80 (1803).
Ssgr: DYNASTI-GRUNDARE. Dynastigrundaren Hugo Capet. Rydberg KultFörel. 6: 2 (1888). —
-POLITIK. Legitimistisk dynastipolitik. Wirsén i 3SAH 14: 182 (1899). —
-SKIFTE.
Afledn.: DYNASTISK, adj. Det .. dynastiska partiet. Fryxell Ber. 11: 18 (1843). (Unionen hade) nedsjunkit till ett dynastiskt intresse i strid med de båda staternas verkliga väl. VL 1893, nr 84, s. 3.

 

Spalt D 2439 band 7, 1923

Webbansvarig