Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DYRLIG, adj.
Etymologi
[afledn. af DYR, adj.; jfr fsv. dyrleg, dyrligin, isl. dýrligr; jfr äfv. holl. dierlijk, dyr; i nysv. upptaget efter isl.]
(†) präktig; jfr DYR, adj. II 1 slutet. Ragnar kom nu hem i sit land, och blef et dyrligt gjästabod för honom tillagat. Björner Lodbr. 14 (1737).

 

Spalt D 2467 band 7, 1923

Webbansvarig