Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DYTTING, m.; pl. -ar.
Etymologi
[liksom (ä.) d. dytting, døt(t)ing af ä. t. duting, sannol. afledn. af deut (se DYTT)]
(†) benämning på ett litet polskt silfvermynt. Jagh haffuer .. 20. tusend Polenske Gylden vthi Dyttingar. Petreius Beskr. 2: 193 (1614). Schroderus Lex. 26 (1637).

 

Spalt D 2470 band 7, 1923

Webbansvarig