Publicerad 1923 | Lämna synpunkter |
DÄREST dæ3res2t l. dä3r-, l. -äs2t, l. 40 (dä`rest Weste, dä´rässt o. därä´sst Dalin), adv. o. konj.
I. (†) adv.
1) demonstr.: där, därstädes. VDArk. 1676, nr 60. Sahl. Herr Andreæ i Wirkesnäs fordom deräst Comministri arfuingar. Därs. 1682, nr 107. HH XVIII. 3: 63 (1721).
2) rel.: hvarest, där. GR 6: 284 (1529). Uti många Orter i Tyskland och annorstädes, derest ringa Skog .. är. Hiärne Ved. 12 (1696). Afzelius Sag. 7: 30 (1853).
3) inbegripande på en gång demonstr. o. rel. bet.: på det ställe l. de ställen osv. hvarest (l. där), där. Hiärne Berghl. 439 (1687). Däräst mykket är, djt will og alltjd mer. Warnmark Epigr. E 3 b (1688). Lagerberg Dagb. 70 (1711).
II. konj.
1) (†) under det att (däremot), då däremot; jfr DÄR VII 2. VDAkt. 1678, nr 119. Höpken 1: 165 (1740).
2) (numera, utom ngn gg starkt emfatiskt, bl. i skriftspr., i sht i juridisk l. kameral stil) i det fall att, för den händelse, såvida, så framt, ifall, om; jfr DÄR VII 4. Därest du understår dig att göra detta en gång till, så skall jag (osv.). Linné Ungd. 2: 268 (1734). Derest samtlige arfvingarne äro utländska, kan allt godset testamenteras till inländsk man. Palmén JurHb. 142 (1859). Jag hade .. ej här upptagit denna anmärkning, därest icke (osv.). Fahlbeck Ad. 1: 137 (1898).
Spalt D 2529 band 7, 1923