| Publicerad 1923 | Lämna synpunkter |
DÄRVARO3~20, r. l. f.
(i skriftspr.) befintlighet l. vistelse l. närvaro på det ifrågavarande stället; i sht i fråga om person. Under min därvaro. VDAkt. 1683, nr 317. Han gjorde de nödvändiga frågorna för att förklara sig hennes därvaro. Hallström NNov. 25 (1912). —
Spalt D 2543 band 7, 1923