| Publicerad 1917 | Lämna synpunkter |
EARL œ4rl (ärl Andersson Frem. ord (1845), G. Dalin (1871); ärrl Ficklex. ö. främ. ord (1846)), m.; best. -en; pl. -ar œ3rlar2 (Topelius Vint. II. 1: 146 (1850, 1881), Ålund o. Metzén Macaulay 3: 204 (1853)) l. -er (2 NF 6: 1260 (1907)). Anm. Stundom användes den eng. pl.-formen earls (G. Dalin (1871)).
(titel som tillkommer) innehavare av den i rang tredje värdigheten inom den eng. adeln (mellan markis o. viscount) l. av det ämbete ur vilket den nuvarande adelsvärdigheten utvecklats; jfr GREVE o. JARL. (Engelsmännens) derir gard (dvs. derrière-garde) förrer erll af Morttun. Oxenst. brefv. 11: 557 (1628). De Geer Minnen 2: 89 (1892).
B: EARLS-VÄRDIGHET, se A.
Spalt E 8 band 7, 1917