| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
EFTERLUPEN äf3ter~lɯ2pen, p. adj.; -pet, -pne, -pna.
som folk löper l. springer efter (för att få höra l. se honom); särsk. [jfr fr. un prédicateur très couru] (numera mindre br.) om predikant l. (andlig) talare som kommit i ropet. Äfterlupen, adj. Efterfölgd. Schultze Ordb. 2824 (c. 1755). (Den) fordom efterlupne predikanten Börjeson. C. F. Dahlgren (1825) hos Thomander Tankar o. löj. 137. En efterlupen predikant. Dalin (1850). Auerbach (1908).
Spalt E 176 band 7, 1918