Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
EFTERSKRÄDE, n.; best. -et.
(enst.) kvarlämnat avskräde, (oduglig) lämning. Säg mig ej, att det der gamla trädet / Är blott en stubbe nu bland efterskrädet / Af det förgångna, som sin tid har sett. Topelius Ljung 94 (1879, 1889; om förf. K. A. Wetterbergh).
Spalt E 217 band 7, 1918