| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
EFTERSPANING äf3ter~spa2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) till EFTERSPANA 1. Anställa efterspaningar. Hennes son (hade) .., oachtat all efterspaning, ännu vteblifvit. Humbla Landcr. 512 (1740). Ändtligen började Danskarnas efterspaningar (efter Gustav Vasa) i dessa trakter att upphöra. Fryxell Ber. 3: 17 (1828). Ersättning för efterspaning af en för brott tilltalad person. Fångv.-förf. 250 (1892; efter cirkul. 1852).
2) (med avs. på brukligheten jfr under EFTERSPANA 2) till EFTERSPANA 2. Vara på efterspaning efter ngt. Jag (förlorade) två timmar blott med efterspaningar rundtomkring (för att få en skjutshäst). Stiernstolpe Arndt 4: 16 (1808). En efterspaning i lexikon (efter ett latinskt uttryck). Lärov.-kom. bet. 1884—85, 1: 51.
3) (föga br.) till EFTERSPANA 3: undersökning, efterforskning, forskning. Hr Archiat(ern) och des efterspaningar i Naturen förekomma i våra samtal mer än ofta. Björnståhl Resa 2: 241 (1774; i brev till Linné).
Spalt E 232 band 7, 1918