| Publicerad 1919 | Lämna synpunkter |
(†)
1) [jfr motsv. anv. av fsv. äptirtalan, vbalsbst.; jfr EFTER- 8] väcka anspråk l. tvist l. framställa krav i en sak som en gång blivit uppgjord, klandra, väcka klander; anställa efterräkning rörande (ngt); jfr EFTERTAL 1. Geffua wii fför- (skriv)na morten quith ffrii och sæker fför .. allom them ther kunne efftertala i fframtiiden. G. I:s reg. 1: 143 (1523). Eders Ehrwördigheet må säkerligen troo att detta sandfärdight ähr, dij (dvs. ty) alt här efftertalas kunde, will iagh answara. Växiö domk. akt. 1680, nr 316.
2) [efter t. nachreden; jfr motsv. anv. i ä. dan. o. holl.] omtala (ngn l. ngt på det l. det sättet), fälla (ett så l. så beskaffat) omdöme om (ngn l. ngt), giva (ngn ngt) ss. vitsord l. eftermäle, vitsorda (ngt); jfr EFTERTAL 2. Såsom Gudh H(ans) S(alig) M(ajestä)tt, medh ett heroiskt, oförskreckt och resolut hiärta begåfwet hadhe, som ingen fahrligheet eller dödh ansade (dvs. brydde sig om); Altså kan dedh och bör H. S. M:tt medh störste beröm efftertalas. A. Oxenstierna (1632) i HSH 24: 234. Där vij .. för nödh skuldh haffue understundom engageret oss medh fremmandhe anten krigsfolk heller andhre, ähre vij mestedels illa eftertaalte. A. Oxenstierna 1: 478 (1633). Ingen haffuer them något annat att efftertala än thätt som ärligit och suarligit (dvs. försvarligt) är. Växiö domk. akt. 1662, nr 189. Dhen ynnest, hwilcken Eders Högwÿrdigheet mig och församblingen .. bewijser, skohla wij .. medh skylldigt berömb alltijdh i hogkomma och efftertahla. Därs. 1690, nr 338. — särsk. [jfr motsv. anv. av mnt. achterspreken o. nareden, t. afterreden o. nachreden] pregnant: omtala (ngn) ofördelaktigt, illa berykta (ngn), förtala (ngn), baktala (ngn); förebrå l. förevita (ngn ngt), lägga (ngn ngt) till last; jfr EFTERTAL 2 a. The Romare betedde sigh sålunda i saken, at them ingen otroo eller oähra blifwer tilwidt (dvs. tillvitad) och efftertalat. Schroderus Liv. 200 (1626). Han hafwer hafft ett vprichtigt redeligit Gemöte, ingen flaterat eller efftertaalt. Emporagrius Likpr. ö. J. De la Gardie T 2 a (1652). Baktala, eftertala, .. anklaga, och med sina skadeliga tungo förfördela. Sahlstedt Hofart. 85 (1720).
3) [till EFTER- 11 c] säga (ngt) efter, omtala l. yppa (vad ngn annan sagt). Hwad som blifwer discurrerat .., skal .. hwarken nu eller framdeles (bliva) uthaff någon ibland oss .. een eller annan efftertaalt, (än) mindre uptäckt och uppenbarat. RARP 7: 230 (1660).
Spalt E 259 band 7, 1919