| Publicerad 1919 | Lämna synpunkter |
EFTERVÄNTA, v. -ade; se för övr. VÄNTA.
(†) vänta på (ngn l. ngt), längta efter (ngn l. ngt). Svar på thet danske manif. 1644, s. B 4 b. E(der)s Ehrew(ördighe)ttz swar .., dett iagh lenge effterwäntat hafwer. Växiö domk. akt. 1662, nr 158. En dödelig sjuk som längtar efter att tala med någon, kan ligga länge nog innan den dör, men så snart den efterväntade kommer, dör den strax. Westerdahl Häls. 439 (1764).
Spalt E 287 band 7, 1919